Öppet brev till Stephan Toivonen
Hej Stephan Toivonen.
Du vet inte vem jag är och jag känner inte dig heller, det enda jag kan följa är dina tankar på sociala medier. Men jag måste säga att jag har såpass mycket kött på benen så jag blir lite mörkrädd när jag hör att ÅD fått ett mandat.
Jag försöker trösta mig med att det kanske är den äldre generationen som gett er röster, de som bott hela sitt liv på Åland och bara hört om ”den stora invandringen i Sverige”. De som inte riktigt har grund för sina tankar utan tänker så för att deras föräldrar tänkt så.
Jag är rätt så glad ändå för om någon generation så vet jag att dessa kritiska tankar förhoppningsvis har blivit färre. Förhoppningsvis har många unga då valt att åka till Finland eller Sverige för att flytta eller studera och förstår hur viktigt det är att känna sig välkommen. Att ingen tittar snett, att folk tar dig i hand och säger ”vad roligt att du är här”, eller de största orden: hur kan vi hjälpa dig?
Det är svårt att förstå hur man som människa här på jorden, kan värdera sig själv högre än andra. Vad ger dig rätt att semestra utomlands och dra nytta av andra människors privilegier? Du lägger upp fina bilder men förvägrar andra att få ta del av solnedgången över våra vackra vatten. Du plockar bär och svamp men du vägrar att andra får komma och njuta av skogens lugn. Vad ger dina barn eller barnbarn rätt att flytta till Finland eller Sverige och studera för att sedan åka hem och förvägra andra att ta del av våran fantastiska ö?
Jag bor i Sverige idag, där mycket fortfarande behöver förbättras men där jag också möter människor varje dag som är tacksamma. Jag vet att jag bor i ett land där dessa fantastiska människor kan bidra med sin kunskap, sin kultur och all kärlek de har.
Du säger dig försvara vårt, men där har du fel Stephan för då drar du in mig i det hela och där vill jag inte vara. Jag vill hellre dela med mig av det som är vårt och mitt.
Ni skriver på erat valmanifest:
”Vi har med förvåning och förskräckelse sett hur samhället har utvecklats i Sverige med utanförskap, sjunkande skolresultat, bristande äldreomsorg och polis som inte kommer vid mindre brott.”
Jag undrar var ni var under de år jag på Åland kände mig utfryst under grundskoleåren. Var var ni med eran politik när jag grät hemma för att jag kände att skolpressen var för stor? Jag kan berätta att efter min flytt till Sverige så blev mina betyg och mitt välmående oerhört mycket bättre. Jag ser inga förslag till hur skolan kan förbättras i ert valmanifest heller.
I mitt jobb på en växel i Sverige har jag pratat med polisen när de varit på plats vid älgolyckor, och när det har varit skumma personer utanför jobbyggnaden så har polisen kommit dit. Jag hade även ett samtal där en polis var på hembesök hos en äldre dam och provringde taxinumret för att säkerställa att det var rätt nummer för att han ville hjälpa henne.
Jag undrar om ni får era uppgifter från tomma luften eller drar alla över en kam?
Ni skriver också:
”Det finns 276 personer på Åland, som är under 25 år och som saknar arbete eller studieplats. Dessa prioriterar vi framom 245 asylsökande.”
Det låter fint Stephan, men var var eat engagemang för sex år sen när flyktingfrågan inte var lika aktuell? Jag skrattar lite åt detta, jag ber om ursäkt. Ni får det att låta som att 100 % av alla ungdomar kämpar hårt utan få något tillbaka.
Under min uppväxt på Åland jag har haft folk i min omgivning som också skrattat, men åt att söka jobb, för de har ju fått pengar och lägenhet från Soc. Fina åländska ungdomar som levt på våra skattepengar. Inte flyktingar, utan ungdomar födda på Åland med åländska föräldrar. Vad gör ni åt detta?
Du skriver:
”Man kan ju undra varför kvinnor och barn stannar kvar, om förhållandena är så farliga?”
Tänk dig att din familj är i fara, det regnar bomber varje dag men det regnar på en ö som du älskar. Du har ju växt upp här, du har ditt jobb, din familj och allt du känner till här. Jag tror att du skulle leva på hoppet så länge det går, att det kanske en dag slutar och att du inte måste lämna hela ditt liv. Att fly är den värsta resan man kan göra, dessa människor gör det inte för att det är lite roligt att flytta. Dessa människor kämpar varenda minut.
En rätt bra bild från en översvämming i Hallsberg, Sverige, cirkulerade på nätet för ett tag sen. Eftersom en stor andel väljare i den kommunen hade röstat på SD så föreslog personen som la upp bilden att människorna i Hallsberg inte skulle förflyttas till torra lägenheter eftersom de hellre vill ha hjälp på plats.
Jag förutsätter att du i motsvarande nödsituation skulle resonera på samma sätt.
Jag hoppas att du under de kommande fyra åren i lagtinget hittar något annat än bara skattegränsen att arbeta för, vilket ju inte kan förväntas uppta så stor del av din arbetstid, så att inte skattebetalarna behöver betala bidrag åt dig utan att få något igen medan du vistas i Portugal.
Lägg inte press på dina kollegor att de inte ska ta in fler asylsökande. Lägg press på dina kollegor och dig själv Stephan att hitta bättre lösningar och integrationsmöjligheter för nyinflyttade än vad grannlandet gjort. Det är där den verkliga makten ligger.
Jag känner inte dig Stephan Toivonen, men du verkar vara en livsnjutare. Jag hoppas att du någon dag kan unna andra, som just nu flyr för sina liv, att få njuta lite av livet också.
Med vänliga hälsningar,
Celie Scott, stolt ålänning och invandrare i Sverige
