Onormal utan droger?
Nykterhetsförbundet får inte tillräckliga PAF-medel för att bedriva verksamhet, enligt tidningarna. Betyder det att nykterhet, åtminstone på heltid, är något suspekt som inte kan uppmuntras seriöst?
De flesta brott verkar vara drogrelaterade (rattfylla och kanske de flesta våldsbrott) enligt artikel i NÅ ”Grovt rattfylleri vanligaste åtalet”. Framöver kanske det verkligen lönar sig att vara berusad om man känner för att misshandla någon eftersom det kan tolkas som att man inte förstått konsekvensen av sitt handlande och därmed inte är ansvarig för misshandel, våldtäkt eller vad det nu kan vara, under rusets inverkan (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/atalad-kan-havda-fylla-och-ga-fri_6598474.svd).
En finsk programserie som gå r i Svt2 ”Löftet – leva utan alkohol” handlar om några personer med ”normal alkoholkonsumtion” som försöker utsätta sig för 5 veckors nykterhet. Det innebär en enorm omställning i deras vardag.
Varför är det så onormalt att vara nykter?
Varför är det så ofestligt, och nästan otänkbart med spritfria evenemang?
Vem tvingar fram alkoholutskänkning i alla sammanhang? – Troligen normalkonsumenter.
Vilket är budskapet till de uppväxande? Typ: Det finns ingen äkta glädje utan berusning. Men tyvärr måste er spritträning ske i buskarna tills ni fyllt 18.
Upplever folk sina liv så trista, värdelösa och onormala utan sina droger?
Kan det vara en alkoholskada – vilket kom först: berusningsbehovet eller meningslösheten?
”Annorlunda-lainen”
