DELA

Om alkohol, spel och Paf

Den senaste tiden har vi i dagstidningarna här på Åland fått följa följetongen om en bokförare som har förskingrat stora summor pengar från sina kunder och använt dem till spel hos Paf. I åtföljande debatt har Pafs kontrollsystem diskuterats och enligt Paf är den helt tillförlitlig och ytterst välutvecklad. Ledningen tvår sina händer och säger att de är oskyldiga och inte kan hjälpa att sådana summor av stulna pengar som det här gäller har plockats in i deras spelautomater eller på casinot. Också landskapets ansvarige minister Gun-Mari Lindholm har utfört uppdraget att kolla systemet.
I Ålands tv sändes nyligen programmet där hon intervjuas av Nina Fellman. Hon har idel lovord om Pafs verksamhet och dess granskningssystem. Att en f.d. spelare som själv valde att bli avstängd vittnar om att han ändå kunde fortsätta spela, då han av eget intresse ville veta om avstängningen fungerade tycks ingen ta notis om.

Detta om detta – men vad vi som ålänningar borde må dåligt av och som också en del gör, är att Ålands ekonomi bärs upp av penningspel och spritförsäljning. Vill ge en eloge till Runa-Lisa Jansson, som är en av de få som vågar höja sin röst till varning – då det gäller dessa frågor. I längden kan det inte föra välsignelse till landskapet (om man vågar använda ett sånt ord), om man skor sig på människors svagheter – lurar pengarna av dem och gör dem till slavar under missbruk av olika slag. Sedan använder man med goda samveten dessa pengar till att bygga upp – som man tror – ett välmående samhälle. Man sticker gärna huvudet i busken då det gäller följderna. Vi borde anlita statistikbyrån till att räkna ut vad dessa bruk och missbruk kostar samhället i sjukkostnader, arbetsoförmögenhet, psykiskt lidande, i splittrade familjer och barn som far illa då föräldrarna festar och är onyktra i deras närvaro med mera.

I början av april i år höll förbundet Ålands idrott sitt förbundsmöte där det beslöts att göra den årligen återkommande Idrottsgalan till en alkoholfri tillställning. Efteråt ångrade några sig och då kallade man till ett extra möte den 29 maj, där man beslöt att alkohol skall få serveras om än i måttliga mängder. Tydligen tror man också inom idrottsförbundet att det inte går att ha trevligt utan alkohol.

Att alkoholen kommer in i alla sammanhang är sorgligt. Har hört föräldrar som numera inte vill att deras barn skall vara med och till exempel sparka fotboll därför att det av många anses som en inkörsport till ett tidigt drickande. Det skall firas med alkohol vare sig man vinner eller förlorar en match. Den 22 okt. hade tidningen Åland en rubrik med stora svarta bokstäver på första sidan. ”Åland ska få världens strängaste tobakslag”, stod det. Minister Carina Aaltonen var upphovskvinnan till den rubriken. Nog ät det väl bra i och för sig att man försöker få ner tobaksrökandet, men borde man inte samtidigt också försöka skärpa lagen mot användande av sprit i tid och otid. I Ryssland har man just bestämt att skärpa lagen för rattfylleri till minst fem års fängelse om man kör alkoholpåverkad. Det verkar nog väl i överkant, men här får man knappt något straff alls. Nej – spriten är nog en ”helig ko” på Åland.

Ja – Åland är verkligen i en prekär situation. Om landskapet skulle gå miste om inkomsterna från Paf-pengar och färjsprit hur skulle då den ekonomiska framtiden se ut? Säg det den som vet? Det är här vi borde börja. Vi borde helt krasst räkna med att det kan bli så en dag. Vi borde ”slå våra kloka huvuden ihop” och börja tänka och planera. Vi behöver knappast anlita dyra konsulter som skall undersöka, vrida och vända och räkna timmar och minuter. Kanske vi kunde börja med att låta ålänningarna själva tänka till och komma in med förslag och idéer. Tävlingar i sämre saker har anordnats. Och även om det inte skulle vara en tävling ligger det säkert i många ålänningars intressen att bevara sin hembygd, levande, sund,, frisk och attraktiv och att fostra fram ett släkte som tänker i andra banor än i kortsiktiga, beroendeframkallande lösningar.
Doris Jansson