Ökade kostnader hotar kommunerna
Som man kunnat läsa i media uppskattar finansminister Roger Nordlund (C) och övriga inom regeringsblocket att kommunernas sociala kostnader fördubblas inom tio år och tredubblas inom 15 år. För att gardera sig mot detta vill landskapsregeringen samordna delar av socialservicen under ett nytt mastodontiskt kommunalförbund. Men utan att klarlägga att det faktiskt kan leda till minskade kostnader?
Hur organisationen ska utformas säger man heller ingenting om, vilket är oroväckande med tanke på den minst sagt bistra erfarenhet av tidigare och nuvarande kommunalförbund.
Lika motsägelsefullt är det av landskapsregeringen att, inför den förväntade kostnadsboomen inom sociala området, vältra över allt större kostnadsansvar på kommunerna, ja till och med öka det genom att sluta indexjustera landskapsandelarna. Vilka kommuner kommer att klara av det, utan avsevärda skattehöjningar som slår direkt mot invånarnas plånböcker?
Det är med omsorg om kommunernas framtid som Ålands Framtid har lyft upp alternativet att föra över de sociala sektorer som föreslås ingå i samhällsservicereformen till landskapsnivå. Om lagtinget väljer vår väg är landskapsskatt kompenserat av lägre kommunalskatter, en av flera tänkbara lösningar till finansiering som bör diskuteras.
Ålands Framtid vill genom sina budgetmotioner minska skattetrycket, öka köpkraften och satsa på näringslivet till gagn för hela Åland och alla ålänningar. För att lyckas med det på lång sikt kräver det att vi redan nu framsynt möter de ökade samhällskostnaderna också inom det sociala området på bästa möjliga sätt.
Samtidigt måste landskapet banta sin omodernt, överdimensionerade förvaltning. Det krävs nya, effektivare och mer rationella arbetssätt för att möta verkligheten där allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt äldre.
Vad Ålands Framtid vill minska är byråkratin inom centrala funktioner, inte personal inom samhällets kärnområden; skola, vård och omsorg.
Ålands Framtids lagtingsgrupp
