DELA

Oegentligheter i Saltviks församling på väg att lösas

Nya Åland har i två nummer efter varandra 20 och 21.08. haft korta notiser gällande läget i Saltviks församling. Tyvärr har återigen fakta blandats med missvisande information.
Det finns igen skäl att reda ut begreppen.

För det första förekommer det inget ”prästbråk” i församlingen. Saltviks församling har under det gångna arbetsåret följt gängse rutiner, både vad gäller gudstjänster, förrättningar, samt annan i Mariabladet utannonserad verksamhet. Även förtroendeorganen har med undantag av en längre tids paus vid årsskiftet, sammanträtt och behandlat aktuella ärenden. Allt detta finns protokollfört.

En helt annan sak, är sedan att hyresfrågan gällande prästgården, tyvärr ej hann få en lösning under det gångna arbetsåret. Om man skall uppfattas som bråkig, för att man ej vill godkänna en olaglig och astronomisk hyreshöjning på nära 200%, från 372 euro till 1080 euro, får läsaren själv avgöra. Den exakta summan för senaste hyresavgift lyder på euro 744,60 för båda våningarna, vilket i praktiken innebär 372 euro för den ena våning jag blivit tilldelad. Detta enligt församlingens bokslut 2011.

Domkapitlet i Borgå stift utfärdade fullmakt på min tjänst 01.07. 2012, och jag innehar alltså ordinarie tjänst sedan mer än 1 år tillbaka. Den juridiska validiteten faller alltså tillbaka på detta, och inte som antytts på en tillfälligt uppskjuten installation.
Tjänsten är förenad med boendeplikt, och även på detta finns det svart på vitt, b.la annonsen i Kyrkpressen, samt stiftets annons på dess hemsida, prytt med biskopens bild och stiftets vapensköld.
Boendeplikten ingår i anställningsvillkoren gällande tjänsten, och kan endast kopplas bort, ifall tjänsteinnehavaren själv, skulle anhålla om personlig befrielse från denna. Allt annat förfaringssätt kommer enligt prästförbundets jurist nära bedrägligt förfarande.
Detta kom tydligt fram i intervjun i Kyrkpressen, daterad 04.07.2013.

Det finns dock lösningar i sikte.
Då endel förhandlingar verkar ha kört fast, förrän de ens börjat, har jag på senaste kyrkorådsmöte föreslagit att en sk förlikningsman, till hösten skulle kallas till församlingen. Denne fungerar i egenskap av en medlare, liksom även en stiftskonsult för att reda ut frågor gällande personalen.
Detta är den vanliga kutymen både på den profana arbetsmarknaden, som inom Kyrkan. Då resultaten ofta varit goda, får vi tro att detta även kunde vara Saltviks församling till gagn.
Peter Blumenthal
Kyrkoherde