Nya vägar för vindkraften
Efter en alldeles ljuvlig och vindstilla påskhelg är det dags att återgå till vardagen med de utmaningar framtiden för med sig. En bransch som nu upplever ekonomisk motvind är den åländska vindkraftsektorn och i tidningar och radion har vi kunnat följa nedmonteringen av vindmöllor och vädjan om produktionsstöd. I detta inlägg kommer jag inte att argumentera varken för eller emot ett produktionsstöd av vindenergi utan försöker höja blicken något ovan turbinbladen och se på framtida hållbara möjligheter för den åländska vindenergin.
Orsaken till de sämre ekonomiska förutsättningarna för den åländska vindkraften är ungefär den samma som för övriga aktörer inom energisektorn vilket i grunden är exceptionellt låga elpriser. De låga priserna beror bl.a. på den milda vintern, att vattenkraftreservoarerna har varit fyllda men framför allt den ekonomiska recensionen som minskar efterfrågan på produkter från en annars energiintensiv tillverkningsindustri vilket i sin tur även sänker priset på utsläppsrätter för koldioxid. Detta gör att t.ex. kolkraft blir billigare vilket naturligtvis slår hårt mot vindenergisektorn.
Ytterligare en begränsning för utbyggnad av den åländska vindkraften är att distributionen av vindenergi blir oekonomisk då platser med idealiska vindförhållanden ofta är långt från inkopplingspunkter som kan ta emot vindproducerad elektricitet. Som vi redan ser är ekvationen ganska komplicerad att lösa men kanske man kunde vända motvinden för den åländska vindkraftbranschen till något positivt? Finns det andra sätt att stödja och utveckla branschen än rena produktionsstöd? Kunde man lyfta fram och skala upp de områden våra åländska vindkraftbolag är duktiga på?
Tittar vi generellt så består energibranschen runt oss av gigantiska bolag så som Fortum, E.on och Vattenfall som i sin affärsstrategi hela tiden letar efter nya möjligheter att växa sig ännu större. Hur det i framtiden kommer att påverka i sammanhanget små åländska energibolag kan man spekulera i men min fråga är ifall det ändå inte finns stor potential för branschen att växa? Att riskerna är stora är jag medveten om men samtidigt borde förutsättningarna att göra investeringar nu vara idealiska med tanke på låga räntor, och att priserna är något lägre nu då det byggs färre kraftverk. Skulle man kunna ta tillvara på ”Know how” (kunskapen) som finns inom området på Åland och göra den till en exportbransch? Vad jag menar är att det inte finns någon lag som säger att åländska vindbolag enbart ska vara verksamma på Åland.
För att tala klarspråk menar jag att åländska vindenergibolag bör göra som bl.a. Penningautomatföreningen (PAF) och titta på nya marknader utanför Åland och bygga vindparker där förutsättningarna är de rätta i Norden och Balticum! Strattegin kräver att ägarna och riskkapital går samma och skjuter till medel för investeringsskedet och uppbyggnaden av ett internationellt bolag med bas på Åland. Den dagen då vinden vänder kan vi förnöjt sitta och pilla oss i naveln då vi skördar inkomsterna som genereras av de åländskt ägda vindkraftparkerna runt om i våra grannländer. För en sak är säker, priser och efterfrågan på förnybar energi kommer åter att stiga och har man ett hållbart koncept att sälja är man på den vinnande sidan! Åland har med andra ord alla möjligheter att redan i dag påbörja utvecklingen av nya branscher som kommer att kunna ge positiva och hållbara ringeffekter inte bara för det åländska samhället utan även för regionerna runt om kring oss!
Martin Nilsson (S)
