Nya moderna färjor bäst för skärgården
Nyans gallup om kortrutt talar sitt tydliga språk. I debatten har försvarare av kortrutten bland annat påstått att det är en oförstående majoritet på fasta Åland som är emot satsningar som kortrutt i skärgården.
Det påståendet kommer på skam i gallupen. Enligt den är endast ca 11 procent av skärgårdsborna för regeringens kortruttssatsning. En betydande andel av skärgårdsborna och fastålänningarna vill istället satsa på snabba, nya och miljövänliga färjor.
Regeringens kortruttssatsning på Föglö är inte i takt med tiden. Under mandatperioden före denna påbörjades konkretiseringen av investeringar i kortrutt. Planeringen följde samma principer för utbyggnaden av skärgårdstrafiken som inleddes i slutet på sjuttiotalet och som går ut på att minska färjetiden och öka bilåkandet. Bankar, broar, häftiga vägdragningar, nya färjfästen och nya tunga bilfärjor har varit centrala element i den rådande trafikpolitiken.
Miljöpolitiken fick allt större betydelse från och med 1980-talet och från att Natur och miljö setts som en liten grupp orealistiska radikaler är deras tankegångar nu mainstream. Krav på miljökonsekvensbedömningar infördes i lag. Systemet var inte effektivt. Miljölagstiftningen var inte tillräcklig.
År 2014 under den förra mandatperioden beslöt regeringen och lagtinget att godkänna en utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland fram till år 2051. Då skall Åland vara ett helt hållbart samhälle. I och med detta kan man inte fortsätta med kortruttstänket på samma sätt som tidigare.
Det är inte hållbart att gå fram i den känsliga skärgårdsmiljön på det sätt som nu föreslås under minister Mika Nordbergs ledning. Västra Föglö med en jättelik bro, nya vägdragningar genom känslig kultur- och naturmiljö samt nya färjfästen och färjor är helt enkelt inte förenligt med tankarna om hållbarhet.
Det andra som skett är att den sittande regeringen under lantrådet Katrin Sjögren enigt och framgångsrikt tagit fram en ny kommunkarta för Åland. För skärgårdens del innebär detta att alla skärgårdskommuner ska bli en enda kommun.
En mycket stor förändring som kräver fungerande förbindelser inom den nya kommunen från Brändö till Kökar. Den nya skärgårdskommunens framgång hänger i hög grad på att ett nytt internt kommunikationsnät kan skapas för att få till stånd sammanhållning och en gemensam politik för skärgården.
Dessa två stora strukturella förändringar gör att kortrutt i den form nuvarande regering föreslår är hopplöst otidsenlig. Att lägga ut närmare 60 miljoner på detta projekt är maktspråk och inget annat. Folkmajoriteten vill inte detta.
Några andra verkligt övertygande argument finns inte. Ekonomin är i första hand ett medel inte ett mål i politiken. Frågan man måste ställa sig är hur använder man 60 miljoner på bästa sätt. Enligt Åland Gallup och Natur och miljö är svaret: ” nya moderna färjor”.
BARBRO SUNDBACK
