DELA

Ny TV-skatt på liberalt vis

Liberalerna kom för en dryg vecka sedan med ett nytt förslag om hur vår åländska radio- och TV-verksamhet skall finansieras och i slutet på förra veckan skrev liberalen Tony Asumaa en insändare som mer i detalj visar hur man tänkt sig saken. Tydligen har liberalerna tänkt helt om i den här frågan efter senaste val. Som bekant var kansliministern i vår förra landskapsregering liberal och det förslag till ny ”licens-”lag som då presenterades kan man nog säga var ”180 grader” ifrån liberalernas nya utspel. Då hette det att den enda möjligheten att få finansieringen av vårt ”public service”- bolag under kontroll var en utökad licenskontroll samt ett licensregister som skulle göras tillgängligt för fogdeämbetet och domstolsväsende . Nu är det tydligen en mediaskatt som gäller – där ser man vilken skillnad ”ett litet” val gör!

Vad vill då liberalerna med det nya ”och starkt förbättrade” förslaget? Tydligen är huvudargumentet att 70% procent av hushållen skulle få sänkt avgift. Hur det går med eterdistributionen (Smedsböle), med programproduktionen och med alla de hörnstenar som ”public service” är byggt på verkar däremot inte bekymra liberalerna. I riket kommer man troligen att införa en YLE- skatt för att finansiera det finländska bolagets verksamhet. Remisstiden på regeringens förslag gick ut den 8 mars så 100% säkert är det nog inte ännu, men troligen blir det så. I riket har man alltså kommit fram till att man behöver 0,68 procents skatt per person (undantaget personer med mycket låg inkomst) för att klara YLEs finansiering.

Liberalerna har kommit till 0,3 procent för att finansiera samma service på Åland. För övrigt inte ens samma service, nämligen som bekant har YLE idag inga radio- eller TV- sändare (inga ”Smedsböle-sändare”) utan som alla andra producenter av radio- och TV- program hyr YLE in sig hos distributionsbolagen och betalar då hyra endast för sina egna 4 TV- kanaler, distributionen av alla andra TV kanaler finansieras på annat sätt och har ingenting att göra med YLE- avgiften. Däremot är det helt oklart om liberalerna anser att Ålands Radio/TV även framledes skall hantera, finansiera och sända ut svenska och finländska TV kanaler som hittills varit fallet. Till och med finansieringen av upphovsrätt och distribution av reklamkanalen TV 4 har negativt belastat Ålands Radios ”public service”-verksamhet.

Som det ser ut menar liberalerna att det som blir kvar när alla utgifter för distribution på Åland av icke-åländska kanaler skall användas för åländsk ”public service”. Med andra ord långt mindre än 0,3 procent kommer att gå till åländsk verksamhet. I riket anser man alltså att 0,68 procent är rimligt för YLE-finansieringen och här görs inga avdrag för andra kanaler.

Redan idag ligger Åland absolut sist i norden, inklusive Färöarna, när det gäller total TV- service. I hela övriga Norden har man lyckats genomföra ett digitalsystem som gör att glesbyggd och skärgård kan få i stort sätt samma service som tättbebyggda områden. På Åland har vi ca. 70% sämre eter-TV-service än något annat område i Norden. Till och med på Färöarna med sitt mycket svåra geografiska läge har man genomfört full digitalservice med 27 kanaler och olika nivåer med betalkort så att man inte skall betala för det man inte vill se. I Åboland är det Digita (som är huvuddistributör i Finland för radio/TV), som står för distributionen. Digita har verkligen satsat på att få en fungerande lösning också för skärgården. När man införde digital TV visade det sig att man på grund av de geografiska förhållandena kunde få problem med mottagning även inom en sändares egentliga täckningsområde.

I Åboland
visade det sig att Kustösändaren väster om Åbo gav dålig bild i vissa skärgårdsområden. Digita löste problemen för skärgården med slavsändare i Gustavs, på Houtskär och på Korpo. På Åland finns liknande problem med mottagning från Smedsböle bland annat på Eckerö och i Geta men här finns inga slavsändare. Varför, ja både tekniska och personella resurser saknas, naturligtvis av ekonomiska skäl.

Tyvärr förstår inte våra politiker (inte bara liberala politiker utan nästan alla våra politiker) vad ”public service” är. De flesta tror att det bara handlar om reklamfrihet. I verkligheten är reklam i sändningarna ingen ”public service” fråga mer – ca. 90% av Europas ”public service” bolag sänder reklam Färöarnas radio/TV inkluderad. Public service handlar om programinriktning, målsättningar och naturligtvis opartiskhet. Information och utbildning är en av hörnstenarna.
I Sverige finns dels ett dotterbolag till SR nämligen ”Utbildningsradion” (som numera dock mest producerar TV) dels en TV-kanal ”Kunskapskanalen” vars huvudsyfte är information och utbildning.

Översatt till ”åländska” kunde Ålands Radio/TV producera till exempel TV-kurser i svenska och information om hur vårt åländska samhälle fungerar, detta för våra nya ålänningar. Det här kunde ske i samarbete till exempel med Medis. Vi blev alla glada då ”Majafilmerna” kom ut på DVD, detta blev möjligt tack vare YLEs ”förlagsverksamhet” en viktig del i ”public service” . På Åland kunde det betyda till exempel en serie skivor med intervjuer om segelsjöfartsepoken med för länge sedan bortgångna ”sjöfarare” till exempel kapten Harald Lindfors. Materialet finns ju i Ålands Radios arkiv.

Opartiskhet: Ålands radio/TV är ju inte på något sätt beroende av annonsörernas ”välvilja” så ett åländskt konsumentprogram som ”Plus” borde platsa bra i vår åländska TV. MEN allt ovanstående är omöjligt så länge det inte finns resurser ens för det nödvändigaste inom produktion och teknik.
Sammanfattningsvis INNAN man börjar prata om 0,3 procent mediaskatt MÅSTE man utreda vad vi vill att vår ”public service” verkligen skall göra, vad som är förmånligare att privatisera, och framför allt hur mycket pengar som behövs för att vi skall få samma service som i övriga Norden både när det gäller lokalproducerad radio och framför allt TV och för att återutsända ett bra programutbud från Finland och Sverige. Dessutom – vilka nyinvesteringar som krävs för att upprätthålla en normal nordisk standard I framtiden.
Christian Stormbom