DELA

Nu kan jag inte vara tyst längre!

Har följt med alla skrivelser i tidningarna om katterna som matats, och som ska tas om hand.

Jag är själv stor vän och bryr mig lika mycket om mina djur som andras djur. Jag har själv blivit utsatt för att en granne har matat vår katt, samt resten av grannskapets kattor, trots att de har halsband och en ägare.
I mitt fall har katten i stort sätt flyttat in hos grannen, vilket gör mig fly förbannad. Vill man ha djur så skaffar man sig egna. De kattor som matas i stan kanske inte alla är vilda, kan säkert vara en och annan tamkatt som kommer förbi och märker att det finns lite käk där.

Vad jag förstod så är det skitigt på det området dessa katter matas, och det kan medföra problem för katterna. En katt är känslig och kräsen, om den inte är helt utsvulten. Den kan bli rejält sjuk om den får i sig dålig mat eller kanske någon mat som den blir allergisk av.
Jag stöder Lehtinens beslut att ta hand om dem. Är en katt ännu rädd för människor trots att den har fått mat, så är den nog vild långt ut i pälstopparna.

Vi har själva en stallkatt, som var skygg till en början och sprang bara iväg. Efter knappt en månad och lite matande så kom hon fram själv till en och nu är hon som en vanlig huskatt. Vi har insett att hon är en övergiven sommarkatt, som hittat till vårt stall. Dessutom är det närmsta huset flera kilometer därifrån, så hon är inte en katt som gått vilse.

Jag håller med den tidgare insändaren som skrev sina åsikter om djurskyddsföreningen. Har själv försökt kontakta dem, genom att maila, då jag ansåg att det var bättre att skriva än ringa på en jourtelefon. Jag har mailat dem åtminstone 2 gånger, men inte ens ett svar har jag fått.
Senaste jag skickade till dem så var att jag ville ha min katt omplacerad, samt hade lite andra frågor. Den andra gången handlade det också om en katt som behövde ett hem. Den katten är helt hemlös, tack vare grannar som matar den men inte ger den vård han behöver. T.ex hade han trampdynan uppskuren i somras, infekterade bitsår i huvudet, extremt tovig päls och skulle behöva kastreras.
Jag var desperat för jag ville rädda denna katt, den behövde ett värdigt hem. Men inget svar. Tyvärr kunde inte jag ta den, även om jag ville, vi hade redan fullt hus. Hade nog kunnat ta den till veterinären och fixat till den, men ville först veta om djurskyddsföreningen kunde ge den ett hem efter det.

Ni som matar kattor, och stöder det, kan ni även ta på er ansvaret och se till att de även får veterinärvård?
Sen är det verkligen inte kul för en kattägare att bli av med sin älskade katt, bara för att andra människor matar alla kattor som passerar deras gård och dessutom tar in dem i sitt hem! De människorna förvirrar bara katten, den vet då inte var dess hem är, dess trygga plats.

En stor ros till Lehtinen som ser till djurets bästa och försöker få ett djurhem.
Politiker borde se på Animal Planet. De djurpoliser som finns i Amerika och England är uppbyggda på stöd från allmänheten, och små delar av bidrag.
Jag ställer gärna upp som hjälp om katter behöver fångas in, kontrolleras eller transporteras. Även djur har rätt till ett värdigt liv. Kan människor ge pengar för svältande barn, kan de nog ge lite åt hemlösa djur också!
Isabel Blomqvist