Nu dags att sätta gränser för Ålands radio och tv
De åländska dagstidningarna publicerade på onsdagen en gemensam ledare, i vilken chefredaktörerna lyfte upp det anmärkningsvärda, och för mediemångfalden i längden farliga, i att Ålands radio och tv (ÅRTV) med skatte-/licensmedel publicerar textbaserade nyheter på webben. Ett problem som också diskuterats både i Finland och Sverige under senare år. Jag välkomnade varmt detta gemensamma ställningstagande från chefredaktörernas sida, det är hög tid att det förs en ordentlig debatt också på Åland om vad public service egentligen innebär och vad ÅRTV skall syssla med (dvs hur våra gemensamma pengar skall användas).
I synnerhet som detta ingalunda är det enda problemet med ÅRTV:s verksamhet. I själva verket är nyhetsmaterialet på webben i mina ögon nära på småpotatis jämfört med ÅRTV:s agerande på tv-sidan och då i synnerhet gentemot Åland24.
Allt sedan Åland24 grundades (2007) har jag i olika roller (som representant för investerarna i bolaget; Nya Åland och KSF Media, som styrelsemedlem i Åland24 samt nu senast som styrelseordförande i Nya Åland, som Åland24 numera är en del av) med först stigande förvåning, därefter irritation och slutligen närmast ren och skär ilska i kombination med uppgivenhet och frustration följt med ÅRTV:s agerande i förhållande till Åland24.
Även om det varit svårt att förstå sig på deras agerande har det genom åren ändå funnits en röd tråd. Och den tråden verkar handla om att sätta käppar i hjulet för Åland24 alltid då det är möjligt, att visa en missunsamhet och oginhet mot en aktör som på kommersiella villkor vill erbjuda ålänningarna lokal-tv utan att de åländska skattebetalarna behöver stå för notan.
Och detta således av ett bolag vars uppgift uttryckligen är att förse ålänningarna med radio och tv!
Jag skall här med några exempel illustrera vad det handlar om. När Åland24 grundades och kom igång med programproduktionen handlade det mycket om distributionen, således att nå ut till tittarna. Naivt trodde vi att ÅRTV skulle välkomna den nya aktören och tjänstvilligt upplåta en kanalplats för oss. Men icke. En egen kanalplats var en omöjlighet, alternativt skulle man ha kraftigt betalt för den. Och plötsligt hade ÅRTV, med mycket begränsad egen tv-produktion, egna behov som innebar att man måste reservera bästa tittartid för det egna innehållet. Så här har det fortsatt även om en rimlig lösning så småningom, efter kraftiga ansträngningar från Åland24:s sida, kom till stånd. Men för att synas via Smedsböle betalar Åland24 än idag en summa som i förhållande till bolagets intäkter är på tok för hög. Och när vi ifrågasatt varför ÅRTV, vars uppgift det alltså är att förse ålänningarna också med tv-innehåll, vill försvåra för en ny aktör genom att uppbära oskäliga avgifter, detta samtidigt som man betalar för rätten att visa TV4 så gissa vad svaret var! ”Men det vill ju ålänningarna ha och det är ju ändå riktig tv”…
Och när Åland24, i en helt nödvändig jakt på nya intäkter, började leverera nyhets- men också annat material till svenska Yle i Hfors så vad gör då ÅRTV? Jo, man går in med ett konkurrerande bud och sänker sitt pris för att säkerställa att Yle också i fortsättningen köper material i första hand från ÅRTV. Och för att klara av att leverera det Yle vill ha förstärker man t.o.m. sina resurser så att Yle inte skall välja Åland24 med hänvisning till att de gör det så mycket bättre. Jag vägrar tro att de åländska licensbetalarna tycker att detta är vettig användning av deras pengar.
Och så här har det hållit på. Vi har försökt förhandla med ÅRTV:s operativa ledning, med styrelsen för ÅRTV och slutligen med den högsta politiska ledningen, dvs ägaren landskapsregeringen. Men längre än till ”hyfsade diskussioner” och vaga löften om förändring har detta inte lett till.
På torsdagskvällen nåddes jag av nyheten om att ÅRTV lämnat ett bud till Mariehamns stad på att sköta tv-utsändningarna från fullmäktiges möten, något som Åland24 hittills skött under en testperiod.
Och då är åtminstone mitt mått rågat. Nu har ÅRTV i mina ögon tagit ett steg för långt för att omöjliggöra ett privatägt bolags möjligheter att bedriva lönsam verksamhet. En verksamhet som uppskattas av ålänningarna och som ger dem ett överlägset lokalt tv-innehåll jämfört med tidigare och med vad ÅRTV förmår producera.
Det är nu dags att sätta ner foten mot ÅRTV:s illojala konkurrens som hotar utarma det åländska medieutbudet helt i strid med det uppdrag bolaget ålagts!
Jag sätter nu mitt hopp till i första hand ÅRTV:s relativt färska styrelseordförande Jesper Eliasson, som tydligt visat dels en vilja att genomföra förändringar, dels en förståelse för att public service-bolaget ÅRTV inte med sitt agerande kan dra mattan under fötterna på de mediebolag som arbetar på den fria marknaden.
Henrik Johansson
styrelseordförande Nya Ålands tidningsaktiebolag
Fotnot: Tidigare publicerades av misstag en felaktig version av insändaren både här på hemsidan och i papperstidningen.
