Mycket gc-väg för två miljoner
Läser med en viss häpnad måndagens ledartext i Ålandstidningen, att ”en ofruktbar diskussion gäller huruvida samhället ska prioritera skolbarn, kommuninvånare eller turister när nätet av cykelvägar byggs ut”. Är det verkligen möjligt att våra politiker och tjänstemän ens funderar i de här banorna?
Självfallet skall man ha visioner att sträva mot. Ett väl utbyggt vägnät för också cyklisterna är absolut inget dålig mål. Men allt går inte att förverkliga på en gång. Och dagens minst sagt ryckiga utbyggnader där man nästan slumpvis slänger ut en snutt i samband med vägbygge, eller framgångsrik lobbying, är inte direkt effektivt.
Självfallet borde man då, i varje fall enligt min mening, börja där behovet är som störst. Alltså i tätbebyggda områden där många rör sig. Och då framför allt där barn är på väg till och från skola mm. För nog måste ju den bofasta befolkningen i allmänhet, och ungarna i synnerhet, ha en högre prioritet än sommarens cykelturister. Särskilt som de nya riksvägarna byggs med rejäla vägrenar.
Som jag påpekade i ett tidigare debattinlägg så verkar man inte riktigt förstå det här med trafiksäkerhet här på Åland. Inte nog med att man alltså bygger GC ute i skogen i stället för i tättbebyggda områden, man klarar inte ens av att få hastighetsbegränsningen på rätt. 50 -70 km/h förbi skolor, ofta hittar man också busshållplatserna ungarna ska använda just utanför 30/50 zonen.
På sidan 6 i ”Trafiksäkerhetsplan för Åland åren 2002-2010” listas åtgärder som att år 2002 se över hastighetsbegränsningar med hänsyn till barn, vägstandard, siktförhållanden mm. På samma sida tar man även upp busshållplatsernas placering, 2003 skulle en översyn göras vad gäller placeringen. På sidan 7 säger man att en översyn av GC skall göras 2002-2003 samt att ”Grunden för prioritering av de byggnadstekniska förslagen är bland annat barn, höga hastigheter, trafikmängder, olycksdrabbade platser, platser med potentiell olycksrisk…”.
Varför lever inte landskapsregeringen och kommunerna upp till denna plan och de mycket tydliga målsättningar man arbetat fram tillsammans? Vad jag förstår verkar det mest handla om prestige och revirpinkande där alla ansvariga skjuter problemen ifrån sig och skyller på andra. Eller på byråkratin. Eller favoriten; bristen på resurser. Fast det är klart, pengar går ju åt till asfalthögar och skarvensoppor. Man får mycket GC för ett par miljoner €…
Erik Schütten
