Mise har inget vinstintresse
Svar på Aino Kivisaaris insändare 28.01.2014
Skribenten menar att det inte är någon skillnad på avgiften beroende på hur mycket avfall som produceras. Detta är ett av de vanligaste missförstånd som finns gällande Mise. Anledningen till att det verkar vara på detta sätt är att man på Åland i dagsläget har privaträttsliga avtal direkt mellan hushåll och entreprenör. Om man ser till den totala kostnaden för avfall, dvs. Miseavgiften plus entreprenörens tömningsavgifter, kan det konstateras att ju mindre avfall man producerar desto lägre kostnad får man. På andra orter är det den kommunala avfallsorganisationen som debiterar alla kostnader.
Kivisaari skriver att hon, efter att flytt till skärgården, tvingats till att samla sopor på hög. Vidare funderar hon på hur likabehandlingsprincipen stämmer överens med att olika tjänster erbjuds på fasta Åland och i skärgården. Först och främst vill jag framhålla att det i skärgården finns ett system utbyggt där man kan lämna avfall 24 timmar i dygnet året om, dvs. de låsta husen för brännbart avfall. Dessa hus finns placerade på strategiska platser i närheten av butiker eller färjfästen, alltså platser som skärgårdsborna torde passera. Någon fastighetsnära hämtning av tunnor på samma sätt som det fungerar på fasta Åland är inte aktuellt i skärgården, renhållningslagen säger att kommuner inte behöver ordna om transport från fastigheter om det är få fastigheter som berörs, om avfallsmängderna är obetydliga eller om liknande omständigheter råder.
Vidare ifrågasätter Kivisaari Mise som myndighet och undrar vad man får från Mise. Mise planerar och utvecklar avfallshanteringen, ansvarar för avfallsinfrastrukturen, bedriver tillsyn mot de som bryter mot renhållningslagen. Mycket av det som Mise gör är saker som inte syns förrän de inte fungerar. Se vår hemsida för mer information.
Mises juridiska rätt att utta avgift retroaktivt ifrågasätts av skribenten liksom Mises rätt att ta ut avgift för de som inte nyttjar Mises tjänster. Vad gäller rätten att ta ut avgift retroaktivt finns ingen gräns i lagboken, däremot har styrelsen beslutat att inte ta ut avgift för mer än fem år tillbaka. Huruvida ett enskilt hushåll väljer att nyttja de tjänster som Mise erbjuder och som hushållen betalar för är upp till hushållet. Det finns som sagt möjlighet att lämna avfall dygnet runt, året om. Detta kan jämföras med att vi genom skatter betalar för vägar oavsett om vi kör bil eller inte.
Mise har pratat om att många är nöjda med Mise på Kökar. Som belägg för detta gjorde Mise en stor kundundersökning 2012. Resultatet visade att enbart 17 % av de boende i glesbygdskommunerna Lumparland, Sottunga och Kökar tyckte att Mise är dåligt eller mycket dåligt. Detta kan jämföras med att 43 % av samma befolkning tyckte att Mise är bra eller mycket bra.
Mises faktureringsprinciper ifrågasätts. Det kan konsterars att Mise fakturerar efter inkomna uppgifter. Om inga uppgifter inkommer faktureras man i enlighet med befolkningsregistercentralens uppgifter om byggnaden. Om fakturor inte betalas drivs de in, utan dom i rättsinstans, genom landskapsfogdeämbetet. Det kan också konstateras att man alltid ska kontrollera fakturor och direkt påpeka om det råder felaktiga grunder, detta gäller alla fakturor. De som uppfyller kriterierna för avgiftbefrielse erhåller befrielse efter anhållan. Mises ledord inom ärendehanteringen är rättsäkerhet, transparens och effektivitet. Rättsäkerheten innebär bland annat att besluten sker lagenligt. Transparensen innebär att var och en ser vad som krävs för att erhålla tex nedsättning av avgift. Effektiviteten innebär att var och en får sina ärenden behandlade inom en rimlig tid (normal behandlingstid på Mise är 4-6 veckor). Dessa tre principer gör att likabehandlingsprincipen är uppfylld inom myndigheten.
Kivisaari skriver: ”Och det viktigaste: Hur motiverar Mise folk till hållbar utveckling och att förebygga uppkomsten av avfall?” Detta är ett av Mises viktigaste arbetsområden. Mise arbetar framförallt med information, exempelvis miljökalender, kommunbladsinformation och skyltning vid återvinningsstationer. Därutöver så arbetar Mise med utvecklande av föreskrifter, avgiftsstyrning och tillsyn.
Slutligen vill jag fastslå att Mise är en kommunal myndighet utan vinstintresse.
Sofie Dahlsten,
tf verksamhetsledare, Mise
