Minska matspillet
Nu har vi temaveckan för att motverka matspill! I vårt välfärdssamhället är livsmedlen, råvarorna och färdiglagat mat, som hamnar i soporna ett alvarligt problem. Förutom att det är synd och skam, etiskt helt förkastligt, har det skadliga ringeffekter. All produktion, energianvändningen, transporter och sophanteringen som på detta viset blir helt onödiga, höjer allt nämnda enormt bildandet av växthusgaser vilka leder till klimatförändring. Klimatförändringen är och blir mänsklighetens ödesfråga. Allt detta även mot bakgrunden att det finns stort brist på mat och även hungersnöd i världen.
Från butikerna läggs i bioavfallen 65-75 miljoner kilo livsmedel årligen (Jordbruks- och livsmedelsforskningscentral). Nästan hälften av dessa, mätt i vikt, är grönsaker. Spillet har uppskattas till cirka två procent. I hushållen är dock mängden ännu större: 120-160 miljoner kilo per år. Hur mycket kastas i jordbruket är svårt att säga, det varierar stort årligen beroende på skördeförhållanden och marknadspriserna. Betydelsen av hastiga förändringar i priset och ren spekulation ökar ständigt och resulterar till ännu större spill. Jessy Eckerman-Hartvik skrev förra veckan om äpplen som går flera tusentals kilo varje år till spillo. Hon uppmanade det åländska samhället att bjuda alla skolbarn frukt, lokalproducerade färska och nyttiga äpplen (se: fruktkampen.se).
Hur mycket färdiglagat mat kastas i soporna från matserveringar och offentliga bespisningar? Det vet man inte exakt, men försök att räkna ut det pågår. Till exempel i Helsingfors genomför den här veckan Palmia, organisationen för offentliga matställen, ett projekt att väga matspillet vid åldringsanstalten och sjukhusmatsalen där man själv tar maten från linjen. Denna höst arrangeras en fyraveckors kampanj i skolor och daghem för att mäta matspillet i kök och matsal.
Jag lämnade in förra stadsfullmäktige en motion med uppmaning att dela ut överlopps mat från stadens skolor till pensionärer, barnfamiljer och ensamboende stadsinvånare med brist på pengar. Motionen kommer den här veckan, passligt nog, i stadsstyrelsen till första behandlingen. Förvaltningen anser att överlopps mat i skolorna är minimalt bestående av några få enstaka portioner på grund av effektivt koll på anskaffningar, tillverkning och servering, men framförallt ekonomin. Är det så, är det förstås bra, men är det verkligen sant? Nu är det rätt ögonblick att skolbarnens föräldrar och skolkökspersonalen meddelar staden vad de har för erfarenheter och åsikt! Pass på och utöva medborgarinflytande! Tack!
Rauli Lehtinen
stadsfullmäktigeledamot
