DELA

Mindre pengar till stadens nämnder?

Detta är en sanning med modifikation som förs ut till medborgare och media.
Faktum är att nämnderna får ungefär lika mycket eller mera pengar för 2014 som de har att röra sig med under 2013, dvs under innevarande år.
Detta med undantag för infrastruktur- och byggnadsnämnden. Exempelvis infrastrukturnämnden får år 2014 en sänkning av kommunbidraget med 367 000 euro, motsvarande ca 1,4 % av nämndens budget.
Men det här är ju inte heller hela sanningen. Nämnderna har ju möjlighet att höja sina avgifter för att hålla sina ramar.
Sedan kan man ju tycka att den här modellen av budgetprocess är bakvänd och ologisk, när man börjar med att fatta beslut om stadens mål för skuldsättningen år 2015.
För att i nästa steg dela ut pengar, ”kommunbidrag” som det heter, enligt en lång tidigare fastställd ram till nämnderna. Och allt detta innan man i budgetprocessen tar tag i inkomstsidan.
Det logiska borde ju vara att börjar med att budgetera storleken på inkomsterna som förväntas flyter in till staden och därifrån fördela dessa till nämnderna.
Det är ju inkomsterna i form av skatter och avgifter som ju måste var de som styr vad staden har råd med både på kort och lång sikt.

Med fullmäktiges beslut kommer stadens budget för 2014 att visa ett underskott på nästan 3,5 miljoner euro, vilket kräver en skattehöjning på ca 1,5 % för att få budgeten 2014 i balans.
Ålands Framtids förslag i fullmäktige var en minskning av ”kommunandelar” med ytterligare 930 000 euro inför 2014, vilket skulle ha ställt ökade krav på nämnderna att minska sina kostnader men ändå krävt en skattehöjning på ca 1,1 % för att få budgeten i balans.
Med tanke på att stadens verksamheter kostar hela 85 miljoner per år skulle vårt förslag ha inneburit måttliga 1,1 % i ytterligare besparingar för 2014.
Axel Jonsson,
Tom Forsbom
Rolf Granlund
Ålands Framtid