Meritvärderingen – några iakttagelser och kommentarer
I debatten som förts gällande den reviderade meritvärderingen finns det en del missförstånd. Jag är den första att hålla med om att det är komplicerat med betyg och värderingar. Helt klart är dock att det aldrig handlat om att åländska sökande skulle ha några särskilda fördelar vid ansökan till Sverige i förhållande till rikssvenska studerande, däremot att vi ska ha lika chans att bli antagna.
Det kan man bara bedöma utgående från statistik, därför är den så viktig. Det har heller aldrig funnits någon åländsk kvot. Hur skulle en sådan kvot tagits fram och av vem? Åländska studenter har heller aldrig betraktats som svenskar i antagningen. Det är ett missförstånd.
Åländska betyg har länge behandlats enligt särskilda bestämmelser som baserar sig på strikta jämförelser av betygsskalor. Åland har försett de svenska myndigheterna med betygsstatistik som grund för bedömningen. Ett åländskt trumfkort har alltid varit den stabila betygsgivningen som har saknat tendenser till betygsinflation.
För åländska sökande från lyceet räknas inte heller studentexamen, eftersom den har en annan innebörd på Åland än i riket, ett faktum undertecknad årligen tvingas förklara för bl. a. media.
Poängen med den nya meritvärderingen är att uppnå så likvärdiga villkor som möjligt för alla sökande till svenska universitet och högskolor oavsett om de har svenska eller utländska meriter. Sverige införde en ny sexgradig betygsskala (A-F) hösten 2011. År 2014 utexaminerades de första studerande med den nya betygsskalan.
Det har nu blivit betydligt svårare för gymnasiestudenter i Sverige att nå höga betyg på grund av. den nya sexgradiga skalan jämfört med den fyrgradiga MVG–IG-skalan.
För att en sökande ska få 20.0 från det svenska gymnasiet (det högsta meritvärdet man kan få när man söker till utbildningar i Sverige) krävs A i samtliga kurser. Gymnasiearbetet är inte med i beräkningen då det endast bedöms med betyget E eller F. Enligt tillträdesutredningen (SOU 2017:20) var det 82 222 avgångselever år 2016. Endast 0,18 procent av dessa fick det högsta betyget, det vill säga totalt 148 elever. Detta ska jämföras med den gamla betygsskalan där 0,85 procent av alla elever fick betyget MVG.
Skillnaden är stor i antagningssammanhang. Utan ändrade regler skulle sökande med svensk gymnasieexamen från och med i höst missgynnas vid antagning till läkarprogrammen och andra utbildningar där det råder hög konkurrens.
Ett exempel kan klargöra vad det handlar om. Statistiken gällande samtliga läkarprogram i Sverige visar att 35,6 procent av de finska sökande antogs hösten 2016. Från Åland sökte 13 stycken till läkarprogrammet och 6 stycken antogs, det vill säga drygt 46 procent. För de med svenska betyg, oavsett betygstyp, var det 14 procent som antogs till läkarprogrammet höstterminen 2016.
Med oförändrat antal utbildningsplatser bör lägre poäng räcka längre än tidigare, eftersom färre sökande med svensk gymnasieexamen får toppbetyg. Det är UHR:s övertygelse. Målet med de nya föreskrifterna är att alla sökande ska behandlas lika och få likvärdiga förutsättningar. UHR kommer att löpande se över de tabeller som finns i föreskriften och komplettera med fler skalor när data erhålls eller skevheter i betygsunderlaget upptäcks och se till att balansen består mellan grupper av sökande.
Hur ser då framtiden ut för de ca. 160 studerande som i vår avslutar sina studier på Ålands lyceum? Min bedömning är att den är god, att Sverige fortfarande kommer att förbli ett land som tar emot våra studerande med öppna armar. I vårens studentkull kommer det att finnas ett antal studerande som kommer upp i det högsta meritvärdet.
Även en titt på årskurs tvås betyg bådar gott inför framtiden. Lägg därtill att lägre poäng, enligt UHR:s beräkningar, bör räcka för att komma in även till utbildningar med ett högt söktryck. Den högre utbildningen är tryggad. Vi har duktiga och ambitiösa studerande på Åland.
Det är varken första eller sista gången skalorna ändrades och förutsättningarna blivit annorlunda för de åländska studenterna. Nästa aviserade stora revidering kommer att ske år 2022.
Att fakta saknas i debatten står helt klart. Åsikter utan fakta leder till spekulationer. Spekulationerna blir sanningar. Dagligen arbetar vi inom skolan med källkritik, värderingar och vilket debattklimat vi vill att den framväxande generationen ska anamma.
Det är en viktig uppgift, något som bör synas även i den politiska debatten, i insändare och för att inte tala om på sociala forum. Vi har alla ett gemensamt ansvar att skapa det klimat vi vill ha i samhällsdebatten.
Marcus Koskinen-Hagman
Rektor
Ålands lyceum
