DELA

Mer rörelse i skolan

Det handlar om vår framtida folkhälsa. Många barn och ungdomar rör på sig för lite, detta påverkar deras fysiska och psykiska status idag, men även längre fram i livet. Alla vet att den spontana rörelsen på fritiden för många ersatts av mer stillasittande framför dator och tv. Våra kroppar är byggda för fysisk aktivitet och ju mer vi rör på oss, desto bättre mår vi.

Glädjande att landskapet och Öppna högskolan inför skolstarten arrangerade en fortbildningsdag för lärare med inriktning på vikten av barns rörelse för bättre inlärning. Bra initiativ. Nu måste Åland ta bollen på uppstuds och inse vikten av att förebygga hälsa hellre än lägga dyrare pengar på att ta hand om ohälsa.

Det finns många studier som påvisar de väldigt positiva effekterna av barn och ungdomars rörelse i skolan. Slutsatserna är tydliga och samstämmiga. Bättre inlärningsförmåga, studieresultat, samarbete, skelettstyrka, självförtroende, motorik, förebyggande av nedstämdhet, ökad stresstålighet, mindre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och så vidare.

Bunkeflo rörelseprojekt startade hösten 1999 mellan skolor i Bunkeflostrand, Universitetssjukhuset MAS, Malmö högskola och idrottsförening. Det blev ett av Sveriges mest uppmärksammade och efterfrågade hälsoprojekt under 2000-talet med stor nationell spridning. Ur projektet har kommit flera doktorsavhandlingar som visar förbättrad motorisk förmåga, positiva effekter på skelettets och muskulaturens utveckling, och att barn som varit mest fysiskt aktiva var de som hade minst tendens att utveckla fetma och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.

I projektet studerades effekten av daglig schemalagd fysisk aktivitet, 45 minuter, hos barn från årskurs 1 till 9. Universitetslektor Ingegerd Ericsson, Malmö Högskola, följde tre årskullar barn från lågstadiet till årskurs 9. Hon jämförde barn med daglig idrott plus extra motorisk träning med barn i en kontrollgrupp med två lektioner i veckan. Under nio år genomfördes motorikobservationer av balans och koordinationsförmåga, vidare jämfördes resultaten i diagnostiska prov i årskurs 2 samt slutbetygen i årskurs 9. Ingegerd Ericsson och professor Magnus Karlsson, vid Skånes Universitetssjukhus slutrapport, visar att:

– Skolår nio hade 93 procent av eleverna med daglig idrott god motorisk förmåga jämfört med 53 procent i kontrollgruppen.

– 96 procent av eleverna i gruppen med daglig idrott jämfört med 89 procent i kontrollgruppen klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan.

<”Tom fyrkant”>– Pojkarna i gruppen med daglig idrott hade dessutom signifikant bättre betyg i svenska, engelska, matematik samt idrott och hälsa jämfört kontrollgruppen. Det förelåg inte längre en skillnad mellan pojkar och flickor, jämfört kontrollgrupp där flickor hade bättre betyg än pojkar.

<”Tom fyrkant”>– Betygen var högre bland elever med god motorik jämfört med elever med bristande motorisk förmåga Studien är helt unik som jämför barn under nio år med samma bakgrund (samma skola, föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet).

Bunkefloprojektet visar vetenskapligt att daglig schemalagd idrottsundervisning och medveten motorisk träning förbättrar motoriken och skolprestationer. Daglig idrott i skolan ger bättre slutbetyg i årskurs 9. En effekt som kan ge många åländska barn med svårigheter i skolan en skjuts framåt.

I Danmark såg man, efter nationell forskning och efter att ha tagit del av den mängd studier som finns internationellt inom området, behovet och genomförde en skolreform som innebär en timme rörelse per dag på schemat. Det finns mycket forskning och projekt att plocka russin från även för Åland. Det vi nu vet om rörelse i skolan, gör det väldigt svårt att acceptera att många i årskull efter årskull kommer ut i vuxenlivet med ryggsäcken lastad med problem. Ingen bra start i livet.

Ålands idrott, takorganisationen för åländsk idrott, har stor kompetens och insikt om barn och ungdomars behov av rörelse och de studier som finns i ämnet. Ålands idrott har redan och kan ytterligare bidra med mycket positiv input och konkret fakta i ämnet.

Den åländska idrotten gör idag ett oerhört jobb för våra barn och ungdomar som vill utöva idrott och det är bokstavligen livsviktigt att dessa insatser premieras och att resurserna för föreningarna inte krymper utan växer. Jag kommer i ett senare inlägg betona vikten av allt gott våra idrottsföreningar och ledare gör för samhället.

Mer rörelse i skolan säkerställer även att elevens ekonomiska hemförhållande inte påverkar en god fysisk utveckling/bättre inlärningsförmåga. Fysisk aktivet är ett läkemedel som motverkar många problem för våra flickor och pojkar och kan krasst ses som en direkt ekonomisk vinst för samhället. Nog så viktigt i dagens ekonomiska läge.

Jag kommer att arbeta för mer rörelse i skolan.

John Holmberg, liberal lagtingskandidat