Mer hållbart stöda än skrota föreningar
Det verkar vara svårt som förening att nå ut till de styrande i Mariehamns stad, och vice versa kommunikationen är i princip obefintlig, så här kommer några öppna frågor som insatta och makthavare gärna får svara på, följda av några reflektioner från Träffpunkt Ungdoms sida.
1) Har bildningsnämnden , tjänstemännen och övriga som behandlar stadens budget tänkt snäppet längre än kommande års budgetsiffor?
2) Har en konsekvensbedömning gjorts av att slopa hyresstödet för de ideella föreningarna som hyr lokaler av staden?
3) Enligt vilken logik genererar en tom lokal mer pengar än en som används kontinuerligt?
4) Vad är planerna för tex Bergsskyddet där små föreningar tidigare var verksamma, hur nyttjar staden nu de lokalerna?
Lokaler far oerhört illa om de inte används. Speciellt äldre lokaler förfaller snabbt om de inte används, något som rimmar illa med t.ex Bastuns k-märkning. Knappast är en renovering av byggnaden bekostad av staden heller billigare än hyresstödet?
Träffpunkt Ungdom klarar inte av en utgift på över 1.000 euro i månaden i endast hyra samtidigt som vi måste stå för tillstånd, uppköp av försäljningsvaror, ordningsvakter, evenemangsspecifika kostnader och artistarvoden.
Föreningen är dessutom starkt knuten till fastigheten Pub Bastun och kan inte överleva utan lokalen. Den innehar ett av Ålands äldsta serveringstillstånd, knutet till lokalen.
Många föreningar har det redan tufft, och mer utmanande blir det i framtiden att hålla olika verksamheter i liv när stan ger sig in på en så stark nedskärningsbärsärkagång som vi nu kan bevittna i stan inom de olika sektorerna. Man undrar vad det finns för planer för Mariehamns framtida kultur-och föreningsliv. Vart ska föreningarna ta vägen? Hur skall de överleva? Är det en sådan här kulturpolitik som på kort eller långt sikt gynnar stadens medborgare och ekonomi?
Kan ideella krafter som brukar – och på ideell basis förvaltar, använder – och bryr sig om stadens lokaler med personliga engagemang anses som en belastning för staden ekonomiskt? Hur kan man rättfärdiga att ge sig på just de invånarna som under sin fritid faktiskt hjälper staden att behålla sitt goda kulturella rykte och sin föreningsmässiga mångfald – hur kan stadens beslutsfattare stå upp för att skrota något som är så väldigt viktigt för så många av stadens medborgare?
Stadens politiker gillar att tala kultur, föreningsliv och den tredje sektorn och i de flesta om inte alla nämnders målbeskrivningar nämns hållbar utveckling som ett av de viktigaste målen. En hållbar utveckling handlar inte bara om att sortera papper och släcka lampor.
Det handlar just om sånt här. Att låta staden få leva, att låta föreningar och klubbar få blomstra av alla dess slag.
Vågar ni ens möta de engagerade i de föreningar som drabbas, de föreningar som varit verksamma långt , långt längre än en mandatperiod? Kommer föreningarna att bli kontaktade och få redogöra för de faktiska konsekvenserna av Era beslut?
Tyvärr visar tillvägagångssättet att okunskapen om de föreningars verksamhet ni nu trampar på är nästintill obefintlig.
Ett föreningsliv ger så otroligt mycket; för det första har man något man känner sig delaktig i, att man har en egen plats där man kan umgås bland likasinnade, föreningar motverkar utanförskap, berikar livet på ett otal sätt. Att skapa förutsättningarna för en aktiv fritid bland befolkningen är något som stadens beslutsfattare borde förstå att främja.
Att stöda föreningar (och för den delen andra sårbara verksamheter) i ekonomiskt svåra tider är så mycket mer hållbart i längden än att skrota sånt som folk byggt upp i flera, flera år. Det är inte särskilt smart politiskt heller, kan man ju tycka.
Träffpunkt Ungdom styrelse
