DELA

Marstad gynnar åländskt näringsliv

Om man upprepar en sak tillräckligt ofta uppstår fenomenet att påståendet kan börja uppfattas som sant. Denna taktik används av organisationen Ålands näringsliv i sin kampanj att minska den, som man upplever det, osunda konkurrens som den offentliga sektorns bolag utövar gentemot näringslivet. Ålands näringslivs favoritobjekt när det gäller allvarliga hot mot den åländska marknadsekonomin tycks av någon anledning vara stadens bostadsbolag, Fastighets ab Marstad.

Det är beklagligt att Ålands näringsliv blandar äppel och päron i sina initiativ. Huvudsyftet med Marstad är inte att bedriva affärsverksamhet, utan boendeverksamhet. Detsamma gäller för alla de 1.500 bostäder som ägs av kommunala och privata bolag för att upprätthålla ett stabilt utbud av hyresbostäder med rimliga hyreskostnader på hela Åland och som landskapsregeringen har beviljat finansieringsstöd. Landskapets stöd förutsätter de facto att mottagaren begränsar sitt vinstuttag från bostadsuthyrningen. De som väljs till hyresgäster ska väljas bland dem som har det största behovet av bostaden. Det råder således en klar råskillnad mellan det bostadsbestånd som har landskapets stöd och det som är fritt finansierat. Denna rågång kunde göras ännu tydligare, något som delvis är en politisk fråga.

Behovet av hyresbostäder kan motiveras på flera sätt. I en expansiv region som Åland är ett av dessa motiv att möjliggöra arbetskraftsexpansion, att människor utan tidigare kontakt med landskapet kan flytta hit och relativt lätt hitta en bostad. För att det ska vara lätt att hitta bostäder måste de vara samlade i större bestånd så att lediga lägenheter kan marknadsföras från ett och samma ställe. Det är således näringslivet som gynnas av att Marstad har ett relativt stort antal hyresbostäder. I en utredning som jag gjorde år 2010 visade det sig att 15 % av Marstads lägenheter beboddes av hushåll som härstammade från ett utomnordiskt land, jämfört med 4 – 6 % för de större privata fastighetsägarna.

Att göra som Ålands näringslivs vd Daniel Dahlén föreslår i Ålandstidningen den 27 mars, nämligen sälja Marstads bostäder och använda pengarna för att bygga nya bostäder för försäljning skulle vara ett grovt intramp i marknadsprisbildningen på såväl marknaden för begagnade lägenheter som nyproduktionen av bostäder. Hur en näringslivsrepresentant kan föreslå någonting sådant är för mig oförklarligt.

Om Ålands näringsliv är orolig för marknadens funktion i landskapet borde man hellre diskutera hur det kommer sig att det tidvis har varit 25 % dyrare att producera ett våningshus i Mariehamn än vad det är i en betydligt större finländsk stad, eller de kroniskt högre livsmedelspriserna (åtminstone innan S-market). Listan på dåligt konkurrensutsatta och överprissatta affärsområden kan säkert göras längre, men för Ålands näringsliv är det uppenbarligen inget problem. Tydligen är det så att kortsiktiga vinster är viktigare än långsiktig konkurrenskraft.
Sten Eriksson
Bostadslåneinspektör,
Ålands landskapsregering