DELA

Många frågor om Föglötuneln (2)

Ekonomiska kalkyler kan göras på många sätt. Att påstå att man kan betala en tunnelinvestering utan att behöva ta hänsyn till räntekostnader är dock ganska hårresande.
Menar politiker och ekonomiansvariga tjänstemän verkligen att man kan ta dessa pengar direkt ur den krympande klumpsumman? Samtidigt talas det om en privat investering i tunnelprojektet. Då kommer det direkt in en räntekostnad.
Hur man än räknar finns det alltid räntor med i bilden. Om det är så att LR har de 60 eller 100 miljonerna eller vad det nu kostar, på ett bankkonto så förlorar man räntan när man tar ut dem. Det är också en kostnad som skall tas med i kalkylen.
Tre procent ränta på 100 miljoner är tre miljoner. Lägg till den antagna driftskostnaden på 0,5 miljoner och vi är uppe i 3,5 miljoner eller lika mycket som färjetrafiken kostar!

Det är helt riktigt som Husell påstår att tunnlar behöver större uppgraderingar eller repar ationer då och då. I vintras var tågtunnlarna på sträckan Katrineholm – Norrköping i Sverige avstängda flera månader för en totalrenovering.
Behovet av underhåll och reparationer är sannolikt mycket större för en undervattenstunnel.
Jag har ingen uppfattning av om det blir billigare att bygga en tunnel i form av gjutna betongsektioner. Den metoden tillämpades för övrigt vid bygget av tunneldelen i Öresundsförbindelsen. Med den metoden krävs dock en jämn botten att lägga sektionerna på.
Frågan är hur bottnen ser ut i Föglöfjärden. Det kan bli mycket omfattande undervattensarbeten, sprängningar och muddringar för att skapa en bädd för en sådan tunnel.

Miljön är en annan viktig fråga. Att dagens färjetrafik genererar stora mängder CO2 borde inte vara något hållbart argument för en tunnel. En miljömedveten regering, som aktivt arbetar för hållbar utveckling, har naturligtvis en plan färdig för övergång till miljövänliga bränslen på färjorna – eller???
Här finns det anledning att ta efter Norge och införa färjor med gasdrift. Det borde inte vara omöjligt att inom rimlig tid kunna köra dem på lokalt producerad biogas.
Däremot är det helt säkert att ett tunnelbygge kommer att medföra mycket stor miljöpåverkan. Omkring 250.000 kubikmeter sten skall lagras på ett fyra hektar stort område. Det innebär ett ungefär 6 meter högt stenberg.
Men den totala mängden sprängsten kommer att bli minst den dubbla. Vilka utsläpp kommer tunnelbygget att generera? Värdefull natur kommer att förstöras vid bygget av nya vägar. Åtminstone på Lemland är känsliga våtmarker i farozonen. Vilka Föglöbor måste släppa till sina marker för nya vägar och nytt färjfäste?

Övriga frågor som kan ställas är varför LR och Runar Karlsson inte velat presentera hela planen. Man smyger med totalkostnaderna, man vill genomföra sprängningar och borrningar i smyg och helt olagligt. Runar Karlsson säger i ett uttalande att det varit ett misstag att inte gå ut öppet. Det håller jag med om men frågan är om det inte varit avsiktligt?
Men i ett demokratiskt samhälle bär man sig inte åt så. Varför vill man till varje (låg)pris driva genom att det skall byggas en tunnel? Är det för att det skall vara något stort och spektakulärt? En variant av kommunistledarnas monumentalbyggnader?

Kommer bättre kommunikationer = vägar att vara positivt för samhällsutvecklingen i skärgården? I den svenska glesbygden har det inte förhindrat utflyttningen. Kommer affär och skola att bli kvar på Föglö? Kommer en tunnel att leda folk till Föglö eller kommer den att leda folk därifrån?
Runar Karlsson säger att han inte vill bygga en tunnel för sommarboende. Är det då inte bättre att satsa på en genuin skärgårdsmiljö, som kan locka turister och bättre anläggningar och aktiviteter för turister? Idag är det få turister som hittar ut till skärgården. Genom alla passagerarbåtar och sjöbussar är Stockholms skärgård betydligt mer tillgänglig än den Åländ ska. Kanske något att fundera på?
Idag är det kris inom sjukvården. ÅHS måste spara tre miljoner. Är det då vettigt att lägga ut en miljon till på tunnelundersökningar? Vore det inte bättre att ge den miljonen till ÅHS?
Jan Grönstrand

Fotnot. Första delen av insändaren publicerades i måndagens Nya Åland.