Lyssna på dem som berörs
Det är svårt att se den röda tråden i de alternativ som kastas fram om det kommunala samarbetet inom socialvården. Det finns en gällande lag som stipulerar att det ska finnas ett enda organ, en enda dörr för dem som har rätt till socialt stöd. Det är konstigt att beslutsfattarna inte frågar brukarna hur de vill ha det istället för att dag efter dag komma med nya uppslag som inte är förankrade någon annanstans än möjligen i det egna partiet eller den egna kommunen.
Det saknas en helhetssyn. Istället för klienternas bästa prioriteras särintresse av knutpatriotiska maktskäl. Förklara för mänskorna vad som blir bättre med två kommunala socialmyndigheter för dem som behöver socialt stöd för att klara vardagen. Skärgårdsborna lämnas i den modellen än en gång åt sitt öde.
För en tid sedan kunde vi läsa att antalet dygn kvinnor och barn sökt skydd på Tallbacken på grund av våldsamma män har fördubblats under år 2016 jämfört med året 2015. Förra året var antalet skyddsdygn 1276 och året innan 542.
Vad beror detta på? Svaret är mycket enkelt och tydligt. År 2016 var det första året klienterna kunde söka sig direkt till Tallbacken utan att först beviljas finansiering eller tillstånd från sin hemkommun. Kommunerna har numera inte några kostnader för Tallbackens skyddshemsverksamhet utan verksamheten finansieras solidariskt av oss alla över landskapets budget.
Klienterna behandlas lika oberoende av hemkommun. De får likvärdig behandling som det sägs i KST-lagen. Anonymiteten är bättre och klienterna har ett fungerande rättsskydd. Personalen är specialiserad på detta svåra område inom socialvården.
Den radikala förbättringen av den sociala servicen till denna klientgrupp visar med all tänkbar tydlighet att ett kommunalt socialt organ som har hand om alla de specialområden som finns inom socialvården är bäst ur mänskornas synvinkel.
Detta borde vara riktgivande för förverkligandet av KST. Den futtiga kommunala dragkamp som pågår skadar rätten till en socialvård som är likvärdig, professionell och rättssäker. Fråga dem det berör.
Ring Ålands handikappförbund som har 13 medlemsföreningar och 4450 medlemmar. Så sent som i oktober 2016 framförde förbundet följande: ” Vi vädjar till landskapsregeringen och lagtinget om att driva igenom en samordnad kommunal socialtjänst, gemensam för hela Åland och se till att det inom den nya myndigheten finns en jurist som kan hjälpa till med tolkning av den stundtals svåra lagstiftning som gäller inom socialvården.
På så sätt kan kommunernas beslut från start bli så korrekta som möjligt och många personer som befinner sig i en tung livssituation slipper driva sina ärenden vidare i olika instanser och riskera falla mellan stolarna”.
Barbro Sundback (S)
