Lyft gärna på hatten för alla jordbrukare!
Oj, jag blev riktigt generad när jag läste din insändare i dag, Wiking Sundblom. Ingen behöver lyfta på hatten för mig om man inte känner att man också kan göra det för alla övriga åländska jordbrukare.
Min uppfattning är att vi allihop har gjort vårt bästa för att uppfylla alla de krav som ställts på oss för att komma i åtnjutande av miljöstödet. Att jag tog vårt jordbruk som exempel var inte för att skryta eller framstå som exemplarisk, utan enbart för att det är det jag känner bäst till och kan stå för. Och för att vi som alla andra behöver pengarna.
Dessutom förstår också vi i ”bonnbranschen” att vattenkvaliteten och miljön är synnerligen viktiga livsbetingelser, för oss själva, för våra barn och barnbarn. Men att total övergång till ekologisk odling för hela landskapet skulle vara det allena saliggörande är jag inte övertygad om.
Inom det området finns för övrigt mycket att diskutera, men det tänker jag inte gå in på här, jag är inte tillräckligt insatt och inte fanatiskt ”troende” heller.
Varken jag eller familjen i övrigt önskar framstå som några ”miljöhjältar” för det är vi inte! Men om viljan finns för att försöka fortsätta i upptrampade spår så är man också tvungen att följa med sin tid och investera i det som gör det möjligt att överleva.
När vi fattade beslutet att satsa på fortsatt jordbruk och nötdjursproduktion hade vi bara två alternativ att välja mellan – nedläggning eller, mot alla odds, miljöinvestera och bygga ut. Det var också det rådet jag fick när jag sökte hjälp på Ålands Hushållningssällskap i slutet på 90-talet, med stark betoning på nedläggning. Vår lilla gård ansågs inte överlevnadsduglig.
Nu är det det som återstår att se, har satsningarna gjort den tillräckligt bärkraftig?
I den här branschen finns tyvärr ingen möjlighet till ekonomisk framförhållning, förutom det opåverkbara vädret är jordbruket helt i händerna på politiker från högsta EU-nivå till lägsta landskapspolitiker, samt förädling och handel. Som primärproducent inom jordbruket är möjligheterna snudd på obefintliga att kunna påverka priset på det man producerar.
Det är så det är och det lever vi med. Utan stöd inget jordbruk, utan jordbruk ingen närproducerad mat, utan betesdjur igenvuxet landskap. I allt måste det finnas miljötänk, på en realistisk nivå. Och det gäller alla – inte bara jordbrukare!
Maj-Len Lindholm
