DELA

Lös kanon på Nyan

Som alla vet anklagade Harry Jansson (C) Nyans redaktion – specifikt Nina Fellman – för att upprepade gånger ha givit sig på honom i tidningens ledare på ett personligt sätt och med tydlig politisk avsikt. Ledaren som skrevs den 21 november av Nyans chefredaktör Jonas Bladh ”Att publicera eller inte publicera – det är frågan” är tänkt som ett försvar för någonting som faktiskt inte behövde försvaras. Dock var dess egentliga syfte något annat, det vill säga att urskulda den av Nina Fellman skrivna ledaren, vari hon framförde en egen upphetsad tolkning av innehållet i Birgitta Bergman-Janssons brevs.

Jonas Bladh i sin tur skrev: ”…(det) handlar om att försöka svartmåla … Nina Fellman genom att klistra på henne en politisk stämpel. För mig ter det sig märkligt…” Jag skulle antyda att om det verkligen är fallet då är Jonas Bladh troligen den enda person på Åland som tyckte att det kändes ”märkligt”.

Den 24 november skrev Nina Fellman själv: ”Har man en maktposition, vilket jag anser att jag har, ska man granskas”. De flesta yrken har sin egen yrkesrisk. Hos redaktörer verkar den vara arrogans. Faktiskt representerar Nina Fellman ingen utom sig själv, och hennes åsikter väger inte ett uns mer eller mindre än någon annans på grund av att de tillhör just henne. En redaktions åsikter förtjänar det mått av inflytande hos allmänheten som argumenten är värda.
Ändå var Harry Jansson odiskutabelt skyldig till en rad brott, nämligen:
1) Han är en framgångsrik manlig åländsk politiker.
2) Han verkar inte hålla med Nina Fellmans politiska åsikter
3) Han ställde upp som kandidat för partiordförandeskapet mot en sittande kvinnlig innehavare
4) Han valdes (oförlåtligt).

Det där vore mer än tillräckligt starka grunder för att rättfärdiga att man själv som kvinna skulle ta på sig kallelsen att se till att hämnd tas på honom. Samtidigt, vad kunde vara naturligare än att om man har tillgång till en tidnings ledarsida som predikstol, utnyttja den möjlighet ett så högt uppdrag ger.
Kampanjen är med andra ord ett försök av Nina Fellman att genom artiklar hon skrivit i sitt journalistisk värv påverka den interna styrningen av ett politisk parti. Om detta i sig kan ses på som ett legitimt sätt att utföra det journalistiska uppdraget är en helt annan debatt.

Det som till sist orsakade Harry Janssons genmäle var ledaren den 18 november vars rubrik ”Himlen mörknar över Harry Janssons karriär” otvetydigt återspeglade den effekt som skribenten menade den skulle uppnå. Till detta tillsattes ett rakt-upp kommando till centerpartiets medlemmar att avsätta Harry Jansson som ordförande (fast objektiva bevis inte ställts upp för den påstådda ”oärligheten”).
Förslaget att den nya åländska regeringen borde utmana de finska statsmyndigheternas kontroll över åländsk hembygdsrätt så att den granskas av EU-rätten har beskrivits som att Harry Jansson personligen och hemligt ”planera(t) bryta mot lagen”, som om saken i frågan varit ett bankrån. Taktiken, som faktiskt hade förespråkats (offentligt, i partiets valbilagor förstås) skulle utnyttjas inom vederbörlig juridisk kontext genom en ärevördig procedur (genom vilken rättvisa i flera andra statens lagstiftning redan kommit att granskas, och tvingat några av dem att ändra sin praxis).

Ändå valde Jonas Bladh att godkänna denna förvrängda och bristfälliga ledare som i backspegeln verkar ha varit en grov felbedömning. Således tvingas han nu klara sig med fräckhet, tack vare Nina Fellmans ansvarslösa maktspel. Jag skulle vilja efterlikna Nina Fellman genom att meddela Jonas Bladh att han har, som amerikanerna brukar säga apropå irrationellt eller egoistiskt beteende hos individer, ”a loose cannon on the gun-deck”, och att om han önskar rädda skeppet borde han utan vidare fördröjning binda fast den..
Robert Horwood

Svar: Att analysera skeenden, som i en ledare, är ingen lätt uppgift. Man riskerar nämligen att läsaren inte läser det som skrivits utan i stället läser in helt andra saker. Jag vidhåller att Nina Fellmans ledare är en bra och intressant analys av Åländsk Center och dess ordförande.
Jonas Bladh
Chefredaktör