Löfströms brev till statsministern
Följande text är ett brev som Ålands riksdagsledamot Mats Löfström sände till statsminister Juha Sipilä, ansvariga ministrar och tjänstemän för vårdreformen i fredags. Vi publicerar också brevet här.
Bästa mottagare,
Som vi har talat om kommer den, av finansministeriet, nu föreslagna lösningen för neutraliseringen av vårdreformens effekter på Åland att bli mycket problematiska ur Ålands självstyrelseperspektiv. Vi behöver hitta en lösning som är konstitutionellt neutral, inte bara ekonomiskt neutral, för att Ålands självstyrelse inte ska stympas.
Vårdreformens föreslagna förändringar riskerar att kringskära en stor del av Ålands nuvarande beskattningsrätt (den kommunala). Riksdagen har dock inte makt att stifta lagar för de åländska kommunerna och om inte de åländska kommunerna självmant kommer sänka sin skatt riskerar ålänningarna att få 12,7 %-enheter högre skatt än övriga finländare. En sådan sak strider, enligt mig, mot grundlagens likabehandlingsprincip. Hela lösningen strider också mot självstyrelselagen eftersom den urholkar självstyrelsens nuvarande beskattningsrätt.
Åland vill inte vara en bromskloss då staten gör reformer, men då måste staten också möjliggöra nya strukturer som gör att självstyrelsen bibehålls och utvecklas.. Det betyder mer risk och mer ansvar för Åland. Men Åland är redo att ta den risken eftersom man ser att Ålands självstyrelse inte passar in i de betydande reformer staten förbereder. Här går att hitta ömsesidigt bra fungerande lösningar, som respekterar både grundlag och självstyrelsen, bara vi tittar fördomsfritt.
Enligt mig finns två möjliga spår:
1. Åland blir att stå utanför höjningen av statsskatten, på samma sätt som Åland är utanför YLE-skatten. Inget förändras i praktiken.
2. Åland tillåts överta den statliga förvärvsinkomstbeskattningen.
Att först ändra avräkningsgrunden för vårdreformen och sen eventuellt i ett annat skede se över om nivån är tillräcklig (enligt det man slog fast på senaste möte mellan landskapsregeringen och regeringen att man ska utreda) kan bli svårt realpolitiskt. Det bereds dessutom ytterligare en reform som kommer få betydande ekonomiska effekter på avräkningsgrunden för Åland. Bolagisering av farleder, järnvägar och vägar i Live Oy kommer flytta uppskattningsvis två miljarder från statsbudgeten, och minskar således också avräkningsgrunden för Åland.
Därför tror jag starkt att den bästa lösningen för alla skulle vara att överföra rätten till förvärvsinkomstbeskattningen till Åland. Det vi talar om är förvärvsinkomstbeskattningen. Inte kapitalinkomster, inte samfundsskatt, inte arvs- och gåvoskatt, inte moms. Alla skatter som kunde användas för skattekonkurrens blir kvar hos staten. Eftersom Skattemyndigheten är mycket noga att man betalar skatt till den kommun där man är fast bosatt i, så finns inga reella risker för skattekonkurrens mellan Åland och riket via förvärvsinkomstskatten. Ålands jordförvärvsrätt, som gör att de som inte varit bosatta på Åland i fem år inte kan köpa mark på Åland, är också ett sådant skydd.
Om man ändå är oroad för skattekonkurrens så kan man sätta in ”hängslen och bälten”, ex. genom att låta republikens president godkänna skattenivån som lagtinget slår fast varje år. På det sättet borde man också kunna övertyga eventuella skeptiker. De här sakerna kommer inte hinna klargöras innan propositionen om vårdreformen kommer till riksdagen i vinter, men eftersom man ska komplettera de ekonomiska delarna av vårdreformen år 2018 finns en möjlighet att då också återkomma till de åländska delarna.
Därför borde två åtgärder vidtas innan propositionerna avges till riksdagen.
1. I propositionen, som lämnas till riksdagen, borde därför stå exempelvis följande: “Regeringen återkommer med kompletterande åtgärder angående hur reformen hålls både ekonomiskt och konstitutionellt neutral för Åland, innan utgången av 2018, eftersom social- och hälsovård är landskapet Ålands behörighet”.
2. Den utredningsman eller utredningsgrupp man beslöt om på regeringens och landskapsregeringens gemensamma möte borde få mandat och i uppgift att titta på just detta, i tillägg till att se på hela det finansiella systemet mellan Åland och riket. Utredningen bör också titta på hur ett övertagande av förvärvsinkomstskatten kunde ske i praktiken.
Det skulle vara viktigt att utredningen kom igång så snabbt som möjligt och att man snabbt enas om mandatet för den, eftersom det är bråttom.
Klumpsumman till Åland är nu 0,45 procent. Förra året betalade Åland 0,71 procent av hela landets direkta skatter. Åland vill inte ha bidrag från staten, Åland vill enbart behålla en rättvis del av de skatter man betalar — no more, no less. Dessutom behöver vi fortsatt ett system där Ålands självstyrelse från 1921 inte kringskärs, något som nuvarande förslag kring lösningen kring Åland och vårdreformen skulle innebära. Jag tror att det är viktigt att vi tittar fördomsfritt och inte låser oss vid de traditionella strukturerna eftersom strukturerna i landet nu ändras ganska radikalt.
Om vi gör det är jag övertygad om att vi kommer att hitta fungerande lösningar.
Många vänliga hälsningar,
Mats Löfström
Ålands riksdagsledamot
