Löfström tänker strategiskt rätt
Riksdagsledamot Mats Löfström visar prov på strategiskt tänkande då han i Ålandstidningen 31.8 redogör för hur Åland ska slå hål på finansministeriets minst sagt tendentiösa påståenden om hur mycket skattepengar ålänningarna bidrar med till statskassan. Samtidigt kommer Löfström med en välkommen påminnelse om de grundläggande bristerna i dagens avräkningssystem.
Finansministeriet har tagit för vana att lämna ifrån sig mycket illa underbyggda utredningar som rör de ekonomiska strömningarna mellan Åland och Finland. Då ministeriet dessutom i många fall vägrar uppge underlaget för sina slutsatser handlar det inte om någonting annat än väl beprövad härskarteknik – ett beteende som verkar ha fått fritt spelrum på senare tid.
Finansministeriets förhärskande inflytande fick även de åländska förhandlarna i Ålandskommittén smaka på. Ålands enhälliga krav på rätt till egen skattebehörighet smulades effektivt sönder även då de finska förhandlarna inte var närvarande, vilket var mer regel än undantag. Av de högt ställda målen om utökat självbestämmande inom centrala områden för en uttalad autonomi bidde inte ens en tumme. Att vissa rutinerade politiska företrädare i offentligheten ändå ger sken av framgång rimmar därför illa med verkligheten.
Men istället för att ge upp ser nu Ålands riksdagsledamot möjligheterna för Åland att få igenom åtminstone vissa berättigade ekonomiska krav för Ålands del. Hit hör en justering av den så kallade avräkningsgrunden, alltså hur stor procent av statens budgetinkomster Åland har rätt till.
Nu då Finlands ekonomi är på väg att vända och även ger Åland extra klirr i kassan vill inte Mats Löfström slå sig till ro. Istället ser han en möjlighet för Åland att gå på offensiven för att få igenom kravet på en höjd avräkning. Enligt riksdagsledamoten finns såväl fog som argument för att höja ”klumpsumman” så att den står i paritet med Ålands procentuella andel av Finlands befolkning som i dag uppgår till 0,53 procent.
Dagens avräkningsgrund från 1991 bygger på 0,45 procent och har så gjort de senaste 26 åren trots att självstyrelselagen tydligt kräver att avräkningsgrunden ska höjas. Det har lett till att Åland genom åren gått miste om miljontals euro i uteblivna intäkter via den så kallade klumpsumman.
Mats Löfström har således helt rätt i sin argumentation och just därför föreslog Ålands Framtid i Ålandskommittén att nästa avräkningsgrund ska baseras på dagens befolkningsrelation och inte på siffror från svunnen tid då Sovjetunionen rasade samman. Tyvärr vann förslaget inget understöd, vare sig från övriga åländska eller finländska representanter. Den uppenbara bristen gjorde att ÅF reserverade sig mot kommitténs betänkande.
Ålands riksdagsledamot uppmanar nu Ålands regering att ta fram fakta över hur mycket moms ålänningarna betalar för att en gång för alla överbevisa finansministeriets höftskottsargument om att ålänningarna trots hög konsumtion skulle vara dåliga momsbetalare. Det är bra och precis den inställning som Åland och ålänningarna behöver för att utvecklas som ett självbestämmande folk. Hoppas det sporrar och gjuter mod i våra politiker att stå upp för Åland och ålänningarna.
Även om avräkningen justeras så att det motsvarar verkligheten skapar systemet i sig ständiga slitningar mellan Åland och Finland. Därför måste det övergripande målet fortsättningsvis vara att så fort som möjligt fasa ut systemet genom att Åland succesivt övertar beskattningen och samtidigt bygger upp en egen kompetens på skatteområdet. Då skulle våra åländska skatter återinvesteras i det åländska samhället istället för att som nu skickas till Helsingfors.
Men framför allt skulle Åland och Finland då leva på sina egna respektive intäkter och antalet möjliga konfliktytor därmed minska betydligt, något som vore både hälsosamt och välkommet i de allt mer ansträngda relationerna länderna emellan.
Ålands Framtid
