Litet tankar inför älgjakten
Lärde vi oss något av fjolårets jakt?
Av de 180 fällda djuren var 73 stycken kalvar, vilket var något under rekommendationerna. Frågan är då om det generellt är dåligt om kalvar i markerna (tillväxten) eller om det skett en missbedömning vid jakten.
Den totala vikten på de 73 kalvarna var ca 4.370 kg och ger en medelvikt på 58,5 kg. vilket är något för lågt, mot önskade 75 – 90 kg. Vad är fel, då det fällts kalvar som vägt 25-38 kg?
Inom vissa jaktlag lär det finnas mycket av icke kalvförande kor. Varför?
Är det för litet av stora tjurar eller är det någon annan störning? Det här diskuteras mycket i älgjaktstider och åsikterna är många, utan att vara vetenskapligt underbyggda och beprövade.
Vad säger vetenskapen?
Jag har kommit över de uppgifter som biträdande statsveterinär Jonas Malmsten framförde vid ett tidigare besök här. Han är jägare och patolog i viltsjukdomar och klinisk vetenskap vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala, tillsammans med 13 veterinärer och biologer.
Till grund för deras forskning har de uppgifter från och med 1948 och en biobank sedan 30 år och utför en riktad övervakning på området.
Han jämför Åland med Ölands förhållanden, genom deras avgränsade lägen, där det endast sker sporadiska invandringar, till en rätt isolerad älgstams population. Det har både för –och nackdelar, och det beror därför mycket på oss själva hur vi förvaltar den.
Men det uppstår sjukdomar som är svåra att veta om och kunna påverka. En sådan är fästingsjukan anaplasmos (ehrlichios), vilket bland annat resulterade i att de på Öland hittade veckogamla älgkalvar döda. Då kontaktades SVA, som började samla in blodprover, äggstockar och testiklar från bland annat trafikdödade älgar.
Av de proverna kunde de utläsa om korna var dräktiga, haft kalvar och om tjurarna hade nedsatt fertilitet. Manganbrist kan medföra dålig spermiekvalitet.Det går lätt att upptäcka bakterien anaplasma (kallas för fästingfeber) i ett djur.
Det är känt att mjölkproduktionen kan avstanna hos smittade djur, fertiliteten kan också sjunka och immunförsvaret bli mycket svagt. Det medför större mottaglighet för sjukdomar, vilket en del djur klarar av medan andra dör. Fästingfeber kan drabba hundar, hästar och nöt, samt också människor. Botemedlet är antibiotika.
Jägarna på Öland utbildades att ta prover och ser med spänning fram emot utfallet av projektet.
Det finns starka misstankar på att kalvarna dör i kon under vintern, alternativt att de föds men sedan inte överlever den första tiden.
År 2010 hade de 0,3 kalvar per hondjur, vilket var ett uselt resultat, med tanke på att de 6 kor och 2 kvigor som undersöktes 2009, var alla dräktiga och de kalvarna skulle födas 2010 och borde gett ett resultat på 1,0. Vart tog de tänkta kalvarna vägen?
Då Malmsten såg våra avskjutningssiffror, förvånades han över att vi fäller så mycket små och unga tjurar, som kunde vara kvar några år och bli stora kapitalare som ger många och bra kalvar. En 6,5-åring i fjol var en 17-taggare. Betydligt trevligare att se än några pinntjurar på jakten.
Han konstaterade även att det inte finns ”gallkor! Ettdera så hade hon tvillingar året före och vilar ett år, eller kommer att dö inom ett år. Kvigor i dålig kondition kan gå tomma eller i brist på ordentliga tjurar
Synd att inte LS gjorde ett sammanställt kompendium (att tillhandahålla) från Jonas Malmsten mycket lärorika anförande på Jakt- och fiskemuséet i Eckerö.
Vi borde snarast få hit honom igen och presentera de senaste forskningsresultaten.
Önskar
Bengt Häger
