DELA

Låt de demokratiska processerna fortgå

Landskapsregeringen föreslår att Ålands kommuner blir fyra och hänvisar till en alarmerande utveckling av försörjningskvoten och betonar skattekraftens betydelse. De hävdar i svepande populistiska formuleringar att skatterna kan sänkas med färre kommuner.

I motiveringen kan vi se att försörjningskvoten (andelen personer -14 år och 65+) är 77 procent och stiger till hela 90 procent år 2040. De hänvisar till ÅSUB, men i ÅSUBs egen prognos är kvoten (0-14 år o 65+) nu 62 procent och kommer år 2040 att vara 73 procent det vill säga lägre än vad den är nu enligt landskapsregeringen.

Trots detta hävdas att just detta är ett problem. En kontroll visar att landskapsregeringens siffror gäller åldrarna 0-19 och 65+. Den kvoten blir helt naturligt högre/sämre. Regeringssidan beskyller oppositionen för att framför hotbilder, men man gör exakt samma själv. De plockar felaktiga och högre siffror för att stöda sin agenda.

Landskapsregeringen analyserar inte att kostnaden för barnomsorg och grundskola är 150.000 euro per person medan äldreomsorgen är 1/3 av detta. En ökning av de äldre är alltså inte så katastrofal, som landskapsregeringen vill påvisa. Dessutom är det många 65+ som arbetar eller som lever på egen pension och inte blir ”försörjda” av samhället.

Begreppet ”skattekraft” fanns med i PWC:s alla rapporter utom den sista, som gjordes enligt LR:s förslag. Om man lägger ihop skärgårdskommunerna i en kommun och för över Järsö och Nåtö till Mariehamn, så behöver man inte gör en analys för att se vart det bär.

Regeringssidan hävdar att dagens kommunindelning leder till ett A- och ett B-lag. Men deras förslag leder till ett A-, ett B-, ett C- och ett D-lag. Mariehamn har den högsta skattekraften och den lägsta försörjningskvoten. Skärgården har sämst skattekraft och högsta försörjningskvoten.

Begreppet försörjningskvot har kritiserats av flera orsaker. Ett alternativ är sysselsättningsgrad. Vi har en äldre befolkning på Åland, men pensionsåldern är högre och arbetslösheten är betydligt lägre dvs sysselsättningsgraden är högre.

Faktum är (se statistikcentralen och ÅSUB) att sysselsättningsgraden är 50 procent på Åland mot 41 procent i Finland. Sysselsättningen är alltså 22 procent högre på Åland. (50/41). Då kan man fråga sig om en kommunsammanlagning ens behövs på det sätt som LR för fram?

Petri Carlsson framförde i debatten att man enligt ÅSUB klart ser att större kommuner har lägre kostnader per person. Men de regressionsanalyser, som LR gjorde i samband med reformen av landskapsandelarna, visar något annat.

När det gäller socialvård finns flera kommuner som har lägre kostnader än ”den största”. R2 (sambandet mellan storlek och kostnad) ligger på 0,28. Även när det gäller äldreomsorg och barnomsorg finns flera kommuner, som har lägre kostnader än den största. Om vi enbart ser till fasta Åland är R2 = 0,04 dvs inget samband mellan storlek och kostnad.

Den enda tydliga sambandet (R2= 0,64) gäller grundskolan. Men frågan är det beror på den ”största” rent fysiskt den minsta. Får vi får samma stordriftsfördelar om vi bildar en kommun från Berghamn till Långnäs? Avstånd 60 km.

Minister Wille Valve framförde det populistiskt argumentet att en kommunsammanslagning löser alla problem inklusive ett fritt val av skola. Från min erfarenhet vet jag att kommunerna på den franska landsbygden är mindre än på Åland och en del saknar skolor. I Portugal, där kommunerna är väldigt stora, kan man ändå ha sina barn i en skola i grannkommunen.

Och hur blir det med fyra kommuner för den som bor i före detta Sund eller före detta Jomala och vill ha sitt barn i skola i Södra kommunen eller Staden? Löser en sammanslagning alla problem?

Nej, ju mer man granskar landskapsregeringens ”fakta” och populistiska argument, desto mer närmar sig korthuset en kollaps. Det hade kanske varit enklare om man bara skrivit ”Landskapsregeringen tycker att Åland borde ha fyra kommuner”?

Nej, låt de demokratiska processerna fortgå och se vart det leder. Underlätta sammanslagningar genom att ge mer stöd till kommuner med låg skattekraft, inte bara ett stöd på basen av antalet innevånare och antal kommuner. Annars kanske ni att möter en ohelig allians i nästa val.

Jag uppmanar lagtingsledamot Toivonen att hålla sig till sanningen.