Lappo skola måste diskuteras
Med anledning av den insändare som publicerades i Nya Åland torsdagen den 16 oktober och i Ålandstidningen fredagen den 17 oktober kring Lappo skolas framtid vill ”den nya kommunledningen för Brändö kommun” komma med följande svar.
Vid senaste kommunfullmäktigemöte den 11:e september diskuterades Lappo skolas framtid bland ledamöterna i kommunfullmäktige och som väntat var åsikterna delade. Eftersom det endast var en öppen diskussion som försiggick efter mötet togs inte några beslut. Då valde ordförande i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och skolnämnd jämte medlemmar i nämnda organ att öppna på det lock som har omgett frågan under den förra mandatperioden och kalla till ett möte gällande Lappo skolas framtid. Vi anser att ”den gamla kommunledningen” under de fyra år som gått har sopat diskussionen under mattan och inte velat debattera Lappo skolas framtid överhuvudtaget. Att kommundirektören har samma åsikt som den gamla kommunledningen i frågan har också framkommit helt tydligt och därför är det inte så konstigt att den inflyttade familjen på Asterholma känner sig lurade. Om det ingenting nämns i femårsplanen kan man kanske tolka det som att ingenting är på gång gällande en stängning av Lappo skola. Men det är nog att slå dövörat till för de åsikter som finns. Efter valet blev det som bekant byte av kommunledning och därav kommer också de frågor upp till ytan som den gamla kommunledningen inte velat diskutera. Att en eventuell indragning av Lappo skola varit aktuell från och till under de senaste tjugo åren borde nog de nyinflyttade familjerna på Lappo och Asterholma varit medvetna om.
Det är beklagligt att föräldrarna i Lappo och Asterholma inte ser några vinster med att deras barn får gå i den nyrenoverade skolan i Brändö utan upplever att den enda servicen som de har nytta av är den som är stationerad i Lappo by. Det skapar inte en samhörighetskänsla direkt.
Den gamla kommunledningen beställde en utredning om skolväsendet i Brändö kommun som gjordes av Karl-Erik Smulter, pensionerad rektor vid Strandnäs skola. Utredningen som blev klar hösten 2005 kom fram till att mycket talade för en stängning av Lappo skola, men ingenting hände och allting lades på is.
Nästa läsår är elevantalet i Lappo skola 4 elever och det är idag Finlands minsta skola. Att sedan kokerskan går i pension till våren och att föreståndaren har ytterligare ett läsår innan han går i pension gör det ganska naturligt att ta upp frågan om en nedläggning av Lappo skola till allmän diskussion. Det blir i så fall en betydligt smidigare lösning att stänga fast skolan nu än vad det skulle bli senare om elevantalet sjunker ytterligare och två personer i arbetsför ålder skall förflyttas till annan tjänst inom kommunen. Det är inte lika lätt att säga upp anställda inom den kommunala sektorn som i den privata.
Uppgifterna om att nyrenoverade Brändö skola är ca 100 000 € dyrare än före skolrenoveringen är givetvis sanna om de 56 425 € som avskrivningarna för renoveringen av skolan, byggandet av idrottshallen samt avskrivningar för de inventarier som anskaffats till bägge byggnaderna avrundas till jämna hundratusental. Påståendet att Lappo skola läggs ner p.g.a. kostnaderna för renoveringen av Brändö skola är felaktigt. Snarare har situationen varit den omvända att renoveringen av Brändö skola och idrottshall har förhalats och bombats inifrån av politiker med anknytning till Lappo för att på så vis ha råd att hålla Lappo skola vid liv. Resten av kommunen är inte längre beredd att hålla tillbaka servicenivån för att en liten grupp elever skall få kosta 50 % mera än andra elever utan att det finns någon giltig orsak till det.
Vi räknar med att inbesparingen för kommunen med att stänga Lappo skola och flytta eleverna till Brändö skola är ca 100 000 € per år. Landskapsandelarna har nyligen ändrats så att kommunerna skall spara ihop till framtida investeringar. På tio år sparar vi en miljon. Det är pengar som kan komma väl till pass en dag. Nämnas kan att det är ganska nära den summa som kommunen satsade i egna pengar i skolrenoveringen och byggandet av Brändöhallen. Den största enskilda satsning vi någonsin gjort. Om den faktiska summan är 100 000 € kan man säkert käbbla om. Men det har hotats tillräckligt länge om avfolkning och utflyttning ifall Lappo skola stängs. Det är inte heller speciellt konstruktivt tänkande.
Det sociala argumentet för en sammanslagning grundar sig givetvis inte på Lappoelevernas sociala inkompetens. Barn behöver andra barn. Hur många föräldrar vill isolera barnen från umgänge med andra barn. Vi kan mycket väl tänka oss att det finns en möjlighet att man inte väljer att flytta till Brändö för att umgänget för barnen är begränsat och möjligheterna för de unga liksom för de vuxna att hitta kamrater med liknande intressen är små. Då kan det vara en fördel att ha flera kamrater att välja mellan.
När det gäller det pedagogiska arbetet så finns det väldigt få personer som är så kunniga och engagerade att de kan ersätta ett helt lärarkollegium. En klasslärare är i och för sig behörig att undervisa i alla ämnen på lågstadiet. Men väldigt få klasslärare kan förmedla lika mycket till eleverna som ett helt kollegium. Alla har vi våra starka och svaga sidor. Det finns en mängd situationer i skolan där det är en fördel att vara en större grupp elever som är i någorlunda samma ålder istället för att vara en handfull elever i olika åldrar. Säkert finns det situationer där den handfulla gruppen också är att föredra, men fördelarna är knappast fler än nackdelarna.
Trots att Brändö kommun har en god ekonomi är det inte försvarbart att fördela resurserna så som vi har gjort hittills. Som liten kommun är vi sårbara ekonomiskt och helt i händerna på de beslut som fattas på LR-, stats- och EU-nivå. Som förtroendevalda är det vårt ansvar att ta beslut som tryggar Brändö kommuns framtid.
På alla orter där det diskuteras indragningar av skolor blir det häftiga debatter, eftersom våra barn berör oss så starkt. Men sist och slutligen är det inte bara barnens bästa som ligger till grund för argumenten. I vår grannkommun Kumlinge har vi ett tydligt exempel på att skolsammanslagningar inte alltid är av ondo. Där har föräldrarna på Enklinge accepterat sammanslagningen och enligt hörsägen är det knappast någon förälder som skulle önska att det fanns en skild skola på Enklinge idag.
I vår egen kommun kan vi konstatera att det inte är i Brändö by som de flesta barnen finns idag trots att skolan finns där. En indragen skola behöver inte betyda avfolkning, det beror på många andra faktorer än närheten till skolan. Vi vill fortsättningsvis jobba för en inflyttning till Brändö kommun och förbättra kommunikationerna till Lappo och Asterholma liksom Jurmo och Fiskö så att hela kommunen kan ta del av den service vi erbjuder våra invånare. Det är dags att vi lämnar bytänkandet bakom oss, tillsammans är vi starkare. Jobba gärna för trivseln i byarna men låt det inte gå ut över samarbetet inom kommunen.
Å den nya kommunledningen i Brändös vägnar.
Mathias Eriksson
Kommunfullmäktiges ordförande
Margaret Lundberg
Kommunstyrelsens ordförande
Lena Lindholm
Skolnämndens ordförande
