Långt ifrån sandlådelek
Ifall det inte kom tydligt fram vad Mariehamns socialdemokrater vill i ”Rakt På” i Åland24 tisdagen den 1.10 så gör vi nu följande förtydliganden.
Situationen är mycket allvarlig. Det är inte fråga om en sandlådelek utan det handlar om att bibehålla välfärden och stabilisera stadens ekonomi. Mariehamns socialdemokrater har varit med om att spara i välfärden. För att inte riskera att skada mariehamnare som är i behov av stöd och hjälp från stadens sida har vi flera år i rad föreslagit blygsamma höjningar av inkomstskatten. Dessa förslag har kategoriskt avvisats av alla övriga partier. Stadens samfundsskatter är enligt prognos 2,2 miljoner mindre i jämförelse med budgeten för år 2013. Detta har varken stadsledningen eller partierna kunnat förutspå. Staden visar nu ett budgetunderskott på 2,93 miljoner för detta år och en nettoskuldbörda på 50,8 miljoner. Situationen är som sagt al lvarlig och den har blivit ännu allvarligare de senaste åren.
För att klara stadens ekonomi utan att kraftigt försämra välfärden och utan att belasta mariehamnarna med chockhöjningar av avgifter och skatter så behöver vi diskutera långsiktiga och hållbara överenskommelser som sträcker sig över nästa mandatperiod. Det kommer att tid att återställa stadens ekonomi som nu är körd i botten.
Vi anser inte att det är klokt att höja alla kommunala avgifter och skatter samtidigt. Maxtaxa inom barnomsorgen samt införandet av avgifter för förundervisningen i kombination med inkomstskattehöjningar slår alltför hårt mot barnfamiljer. Sociala avgifter har ett lågt finansieringsvärde. De täcker ofta inte mer än cirka tio procent av kostnaderna. Den sociala välfärden ska och bör finansieras med skatter för att den ska vara ekonomiskt tillgänglig för dem som är beroende av social service för att klara vardagen. Att utöver detta införa fastighetsskatt för stadigvarande boende samtid igt som avgifterna för el och vatten höjs leder till oresonliga boendekostnader. Avgiftshöjningar inom fritids- och kultursektorn har ofta en negativ effekt genom att utnyttjandegraden inom verksamheterna sjunker medan de fasta kostnaderna kvarstår. En negativ utveckling är ofta följden av höjda avgifter inom fritids- och kultursektorn. En höjning av samtliga avgifter samt höjd inkomst- och fastighetsskatt är ett paket av panikåtgärder som inte löser stadens ekonomiska problem. Däremot resulterar en sådan politik i allvarliga konsekvenser för mariehamnarnas privatekonomi.
Alla har vi ansvar för de beslut som tagits. Den alarmerande situation vi nu befinner oss i kan inte endast skyllas på överinvesteringar och dåliga beslut. Mariehamn har verkligen fått känna av att lågkonjunktur råder. Landskapsandelssystemet som syftar till att stöda kommunernas välfärdskostnader är orättvis med tanke på stadens stora ansvar för socialvården inom hela landskapet. För att ta oss ur den na ekonomiska nedgång och samtidigt bibehålla tillväxten och köpkraften hos nästan hälften av Ålands befolkning så föreslår vi en måttlig skattehöjning under förutsättning att förundervisningen inom barnomsorgen förblir avgiftsfri. Fastighetsskatten måste bedömas i relation till de avgiftshöjningar av el, vatten- och avlopp som kommer att föreslås. Staden bör hos landskapsregeringen anhålla om skattekompensation för höga sociala kostnader.
Vi har sträckt fram handen i två år. Vi ser framemot att någon snart tar tag i den.
Sara Kemetter (s), ordförande
Karl-Johan Fogelström (s)
Barbro Sundback (s)
Anders Hallbäck (s)
Christian Beijar (s)
Igge Holmberg (s)
Ulla Andersson (s)
Maria Antman (s)
Linda Söderström (s)
Henrik Löthman (s)
Karl-Johan Nyholm (s)
Ann Eriksson (s)
Kaveh Bahar (s)
Mats Boman (s)
Nicolas Panisse
