Landskapsregeringen stryper välfärden
För att mota alla ekonomiska orosmoln och uppnå målet att få budgeten i balans 2015 drar landskapsregeringen åt svångremmen. Dessvärre på fel sätt eftersom åtgärderna hotar att strypa välfärden och ålänningarnas privatekonomi.
Landskapsandelarna till kommunerna minskar kraftigt nästa år. Det leder sannolikt i många fall till att kommunerna på sikt måste höja skatten för att klara av sina lagstadgade skyldigheter; äldre-, barn- och handikappomsorg, grundskolan etcetera.
Samtidigt stryps resekostnads- och sjukkostnadsavdraget och avgifterna inom hälso- och sjukvård höjs. Detta tillsammans med på sikt höjd kommunalskatt ger mindre pengar i allas plånböcker med följden att köpkraften minskar.
Det är inte genom att pressa välfärden, öka skattetrycket och minska konsumtionen som Åland får en ekonomi i balans. Det är på kostnadssidan inbesparingarna måste göras, framför allt inom landskapsförvaltningen.
Ålands Framtid föreslår i en budgetmotion att landskapets förvaltning sparar 5 procent i verksamhetskostnaderna nästa år. Vi är övertygade att det är fullt möjligt genom effektivare arbetssätt samt tuffare resultat- och målstyrning.
En ineffektiv offentlig sektor som inte arbetar utifrån klara verksamhetsmål och mätbara ekonomiska nyckeltal gör inte heller ett gott arbete.
Landskapets förvaltning bör trimmas och vi föreslår att landskapsregeringen föregår med gott exempel och minskar antalet ministrar från sju till sex.
I syfte att minska verksamhetskostnaderna efterlyser ÅF även att landskapet prövar så kallade utmanarrätter under 2013, det vill säga att valda delar av landskapets verksamhet konkurrensutsätts. Vad är motivet till att vänta?
Ålands Framtid förslår att kompensationen till kommunerna för resekostnads- och sjukkostnadsavdraget återinförs i sin helhet i budgeten för 2013. Totalt handlar det om 970.000 euro.
Nya utredningar visar att ett slopat sjukkostnadsavdrag skulle slå extra hårt mot just de svagare befolkningsgrupperna och för dem utgör avdraget sannerligen ingen lyx.
Rent regionalpolitiskt är det också viktigt att det fortfarande ska vara ekonomiskt möjligt att bo ute på landsbygden och jobba i Mariehamn. Därför behövs resekostnadsavdraget.
ÅF anser att landskapsregeringens ekonomiska politik bör ta sikte på att utvidga de åländska avdragen snarare än att ta bort dem. Avdragen i kommunalbeskattningen är ju ett av få skatteinstrument som Åland faktiskt har!
Kostnaderna inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) skenar. Budgetramen för 2012 överskrids enligt uppgift med 4 miljoner euro! Det här är självklart ohållbart. Kontrollrutinerna och kostnadsuppföljningen måste skärpas omgående.
ÅF föreslår samtidigt att ÅHS bör ta del av de allmänna sparåtgärderna och därför bör minska verksamhetskostnader med 1 procent 2013.
Det behövs även offensiva satsningar för att få Åland på fötter, främst inom turismsektorn som kvalitetsmässigt släpar efter de krav som dagens besökare ställer på ett turistmål. Framför allt behövs en kvalitetshöjning på logisidan och ÅF:s uttryckliga mål är att det ska skapas 1.000 nya bäddplatser av hög standard.
För att detta ska vara möjligt behöver landskapet aktivt stötta en sådan satsning som även ska innefatta en allmän standardhöjning av turismanläggningarna. Det finns goda exempel i Havsvidden, Silverskär och Käringsundsbyn som bör bana väg för nya och fler entreprenörer.
Landskapsregeringen bör också hitta ett sätt att på sikt trygga kvalitativ flygtrafik till och från Åland.
Enligt prognosen blir landskapets ackumulerade underskott för detta år hela 26,5 miljoner euro. Tillsammans med landskapsregeringens budgeterade underskott på 5,9 miljoner euro för nästa år innebär det sammantaget ett ackumulerat underskott på 32,4 miljoner euro för 2013.
Hur landskapsregeringen ska få budgeten i balans 2015 är svårt att förstå med tanke på den politiska obalans regeringen visar upp hittills. Och framför allt:
Regeringen måste inse att en budget i balans inte kan uppnås utan att de egna verksamhetsutgifterna bantas.
Ålands Framtids lagtingsgrupp
