DELA
© Nya Åland

Kyrkorådet inte trovärdigt

Nej, kyrkorådet i Jomala församling gjorde inte rätt och hade heller inte rätt att gå emot testators för Androsoffsfondens vilja. Förvaltningsdomstolen har inte ens tagit ställning till testamentsfrågan.

Fonden är inte Jomala församlings egendom utan den är anförtrodd församlingen att förvalta i förhoppningen om att en kristen församling skall vara ett instrument för kärlek, rättvisa och sanning. Jag vill värna om de svagas rättighet. Och för den sakens skull har jag fått uppbära spott och spe. Det är priset för att stå upp för rättvisan , men det kan det är värt, även om jag inte kunnat hjälpa de åldringar som inte kan föra sin egen talan att komma i åtnjutande av den personliga hjälp de har rätt att få genom fonden, så har jag gjort vad jag kunnat såhär långt. Tolvtusen euro skullle ha spritt mycket glädje åt dem vars ekonomi tillåter endast några tiotals disponibla euron per månad. För dem är kyrkorådets beslut synnerligen brutalt och inhumant.

Harry Jansson har i media hävdat att fondens medel inte kan få ligga outnyttjade. Ett mycket märkligt uttalande. Ty behoven är stora. En behöver medicinsk vård eller tandvård, fotvård, nya glasögon eller en ny kappa, ett konsertbesök eller dylikt. Också åldringar som bor kvar i sina hem och har behov av hjälp kan ju beviljas understöd .
Det är inte heller Harry Jansson uppgift att å De Gamlas hems vägnar vara remissinstans åt kyrkorådet och under sken av lag och rätt genom påtryckningar i media tvinga kyrkorådet att obstruera sin tjänstemannaplikt att följa testamentet och gällande stadgar.

Om direktionen för diakoni inte längre existerade så borde diakonitjänsteinnehavaren ha utrett de individuella behoven av understöd. Diakonidirektionsmedlemmarna är inte de som skall pejla understödsbehovet på fältet utan direktionen och kyrkorådet skall naturligtvis få faktaunderlag av en aktiv diakonitjänsteman

Harry Jansson är ordförande både i De Gamlas Hems styrelse och kyrkorådets i Jomala församling vice ordförande. Han gick redan före mötet ut i lokal press och talade om att beslutet var klart, det vill säga att beslutet var klart redan före kyrkorådsmötet ens hade hållits!
Det är irrelevant om den som behandlar ett ärende själv anser sig vara så pass objektiv att han eller hon kan undvika all otillbörlig påverkan.
Ledamöter och föredragande i kollegiala organ tar inte själva ställning till sitt eget jäv. Om organet anser att jäv föreligger, avlägsnar sig den jäviga personen från organets sammanträde för den tid som behandlingen varar och befattar sig inte heller annars med ärendet.

Den viktigaste rättsverkningen av jäv är att en jävig person inte får behandla ett förvaltningsärende och inte ens vara närvarande när det behandlas . I detta sammanhang skall behandling av ett ärende tolkas relativt extensivt, det vill säga till behandlingen hör, förutom det egentliga beslutsfattandet, också föredragningen i saken samt den materiella beredning som har omedelbar anknytning till avgörandet. Beredningen inkluderar då skaffande av utredning. I kollegiala organ föregås beslutsfattandet därtill av diskussion. En jävig person får inte delta i någon av de behandlingsfaser som nämns, det vill säga beslutsfattande, föredragning och beredning. Jävig person får inte ens vara fysiskt närvarande då.

Harry Jansson steg ut först då beslutet skulle fattas, han satt således kvar under behandlingen i form av föredragning och diskussion.
Det finns inget jävsbeslut i kyrkorådet angående Harry Jansson, det borde ha fattats före ärendet togs upp till behandling, vid såväl kyrkorådsmötet den 1.3.2011 som vid dess möte den 29.3.2011. Sådana regelrätta beslut finns inte, utan att man har så att säga tyst samtyckt till att Harry Jansson anser sig jävig. Men kyrkorådet borde ha avgjort jävsfrågan före ärendets behandling och inte bara låta Jansson själv anmäla jäv då beslutet i ärendet togs. Den allmänna tilltron till kyrkorådets agerande har äventyrats genom att Jansson redan före mötet i pressen talat om hur beslutet skulle bli.

Jäv leder till att beslutet upphävs oberoende av om beslutet annars är riktigt och lagligt. Dessutom är det möjligt att ställas till svars.
Jag tvivlar inte för en sekund på att jag har rätt i mina påståenden och ser förvaltningsdomstolens beslut som en indikation på att den inte klarat av att bedöma jävsfrågan.
Sanningen är stark, den tål att upprepas hur många gånger som helst och är fortfarande sanning.
Joe Brandt