Kvalitén på stadsbilden har förhöjts
För inte så länge sedan meddelade fastighetsägaren Trygve Eriksson att det skall byggas på Magazintomten och att det redan skissas på etapp två där Telegrafbyggnaden integreras i nykonstruktionerna.
Han skruvade upp stadsbornas förväntningar genom att säga att skisserna ser ”mycket, mycket intressanta ut”. Förväntningarna kommer inte på skam. Det har gått undan i rekordfart.
Knappt att etapp är avklarad så presenteras ritningsförslag till etapp två.
Etapp 1 , det vill säga om- och tillbyggnaden av gamla Magazinhuset, en låda som härstammar från 60-talet, har i ett slag förhöjt kvalitén på stadsbilden i detta gatuhörn. I sanning som en Fågel Fenix har den nya byggnaden intagit sin plats.
Fasaderna är angenämt komponerade. På ett sällsynt lyckat sätt samtalar volymen och fasaduppbyggnaden med Cityhusets arkitektur från 1939, ritad av professor Lars Sonck.
Det inglasade hörntornet har blivit ett landmärke. Det fångar den norrifrån kommande besökares blick, som leds vidare in på gågatan och de nu aktuella planerna.
Etapp 2, som presenterades för en dryg vecka sedan lovar gott för Mariehamn. Tomrummet mellan Nordea och Magazin har vanprytt centrum i 60 år! Äntligen ser det ut att bli bebyggt och vi är idel lovord över hur markägaren tänkt förverkliga sin vision.
Två byggnadskroppar med klassiska fasader, arkader mot gatan och en överglasad gård med det k-märkta telegrafhuset som både sevärdhet och bruksföremål. Borta är hoten om 8–10 våningar.
Det ligger en aura av konstruktivt tänkande och skapande över helheten. Hur sällsamt är det inte i våra dagar att inledningen av en byggprocess innehåller så många positiva förtecken som denna?
Den snabbt växande näthandeln är ett ”gott” hot mot externa köpcentrum, som under årtionden utarmat stadscentra lite här och där. Trygve Erikssons planer är ett svar på människors längtan efter en vacker stadsbild och ett levande stadscentrum.
Han kan för övrigt sägas ha ”hembygdsrätt” vid Torggatan eftersom han på 90-talet levererade och anlade gågatans ytor med äkta åländsk rödgranit från Svartsmara.
En eloge också till stadsarkitekten och den för oss okända planeraren. Vi önskar att även den militanta rivningsfalangen bland beslutfattarna i stadshuset kunde se något positivt i de presenterade planerna.
Folke Wickström
Jerker Örjans
