DELA

Kraftig nedskärning får följder

Det åländska jordbruket är stödberoende liksom Europas övriga jordbruk.

Andre redaktören Nina Fellman ger i ledaren för Nya Åland sin personliga syn på det åländska LBU-programmet. I ledaren framhåller hon att programmet fått ett snabbt godkännande och att det är mer pengar än beräknat och att det åländska programmet är bland de 20 första som godkänts av EU.

Arbetet med LBU-programmet har de facto varit en mycket utdragen process. Den förra programperioden avslutades 2013 och därför borde det ha funnits ett program som hade kunnat börja tillämpats från 2014, men eftersom EU:s regelverk var försenat så drog allting ut på tiden. Programmet godkändes av Landskapsregeringen i maj 2014 och har sedan dess varit föremål för förändringar som bland annat missgynnat mjölkproduktionen. I december 2014 godkändes de första 9 LBU-programmen av EU, däribland Finlands program. Fredagen den 13 februari 2015 godkändes det åländska LBU-programmet samt ytterligare 17 program av EU. Att det skulle komma mer pengar till programmet än beräknat är en sanning med modifikation. Däremot är det sant att Finland och därmed Åland fick mer pengar än i det föregående programmet. Men det blev klart redan 2013 då EU fastställde ramarna för olika länder, så inte var det någon nyhet nu.

Ålands Producentförbunds tidiga kritik gällande landskapsregeringens kraftiga nedskärning av ramen för programmet klingade för döva öron trots att det tidigt stod klart att Finland avsåg att stöda det nya programmet med samma motfinansiering som till det gamla programmet. Vår främsta kritik gällde avsaknaden av en analys vad en så kraftig nedskärning kunde få för följder. Detta tycker redaktören är marginella frågor. Men det är ändå anmärkningsvärt att den socioekonomiska analysen som arbetsgrupperna var med och tog fram mycket bra visade vilka behov som fanns. Det märkliga är sedan att det var de ekonomiska ramarna och signaler från näringsministerns sida som styrde arbetet i högre grad än vad analyserna visade.

Redaktören marginaliserar avbytarsystemets betydelse och kopplar det dessutom till LBU-programmet. Förändringen av avbytarsystemet är en skild process och den lämnar också en bitter eftersmak eftersom landskapsregeringen valde att mörka den utredning som gjordes gällande effekterna av den tidigare neddragningen av budgetmedel för verksamheten. Vidare raljerar redaktören över att det knappast kommer en dag då ett åländskt jordbruk inte är stödberoende och att miljonerna nu kan delas ut till det åländska jordbruket.

Men redaktören: vilket jordbruk är inte stödberoende?! Det är EU:s jordbrukspolitik som gäller även på Åland och så länge det finns stöd till jordbruk i övriga Europa med mycket högra skördar och längre växtperiod så är det naturligt att vi måste få konkurrera med något så när lika villkor gällande stöd. En stor del av dessa pengar förutsätter dessutom avtal och stöden är ersättning för de miljöåtaganden jordbrukaren gör.

Henry Lindström

Vik.VD Ålands Producentförbund

Jag raljerar inte. Inte heller tycker jag det är varken märkligt eller fel att jordbruket är stödberoende, det är ett val och en prioritering som jag är helt ense med. Däremot tycker jag att den symbios som skattebetalare och jordbrukare därmed lever i ger även den rätten att ha åsikter som inte direkt är verksam inom näringen om hur pengarna används. Det är trots allt våra pengar.

Nina Fellman

Nya Åland