Konkreta miljöåtgärder saknas
Miljöfrågorna är på tapeten! Men är det enbart mycket prat eller görs det även konkreta åtgärder för att skydda och förbättra vår miljö? Vi fick drygt en vecka sedan läsa i lokalpressen att landskapet med prestigefullt och talrik representation deltog i Nordiska ministerrådets konferens i Åbo där miljöfrågorna var i focus.
Bekämpningen mot klimatförändringen fick en jättekliv i Mariehamn då staden nyligen erhöll sin miljöcertifiering där energipolicyn har en central roll. Privatbilismen är på Åland en annan stor källa till koldioxidutsläppen, vi är ju det biltätaste området per capita i Europa. På AICIS inspirerande elbil-seminarium 05.11.2010 fick vi många lovande, skräddarsydda lösningar. När kommer de konkreta åtgärderna igång?
Eutrofieringen och algblomningarna i Östersjön har vi vetat om sedan länge. Fiskodlarna har förbättrat situationen för sin del genom att utveckla fodret och utfodringen så att spillet av näringsämnen i havet har minskat. Mariehamns stad har byggt om Lotsbroverket så att stora mängder kväve och fosfor inte längre släpps ut. Dessvärre har ingenting konkret hänt efter 15 års utredningar och planering för att minska bla på det årliga utsläppet av nära 10 ton kväve via Möckelbybäcken till Svibyviken. Vi har inte i dag någon fungerande åtgärdsprogram till att minska jordbrukets näringsläckage till våra vattendrag.
Och nyligen fick vi ytterligare en chockrapport från Helcom: avloppsvatten innehåller akuta giftiga ämnen och hormoner imiterande ämnen. Nuvarande avloppsreningsmetoder reducerar näringsämnena kväve och fosfor, men de toxiska ämnen åker genom reningsprocessen direkt i havet. Man har vetat om vissa ytters skadliga ämnen, bla dioxiner, perfluorerade ytbehandlingsämnen och bromerade brandskyddskemikalier, men att många hushållskemikalier, tvättmedel och läkemedel kan i kombinationer leda till akut toxicitet var en överraskning i Helcoms utredning. Det blir väl igen att vänta förgäves tills beslutsfattarna kommer igång, vilket vi ser tex med utebliven sanering på gifterna från bottensedimenten vid Möckelös stränder, de skadliga tungmetallerna vilka härstammar från landskapets olagliga fartygsblästringar under flera tiotals år.
Det är dags igen för envar att ta initiativet och ansvaret och skrida till praktisk handling. Vi kan alla fundera ifall starka specialrengöringsmedel verkligen behövs. Klarar vi att städa, diska och byka hemma utan klorerade desinfektionsmedel, antibakteriella ämnen samt lösnings- och blekningsmedel. Behövs kemikalier för att öppna igenom slammade rör, doftkemikalier för WC-byttan, starka ugnsrengöringsmedel osv. Ska vi köpa teflonpannor, med skadliga kemikalier behandlade möbler och kläder samt hygienprodukter som shampooer och snabbmatsemballage. Detaljerad information om miljövänliga alternativ till många vardagsköp och -sysslor hemma erhåller man från martorna, Agenda 21-kontoret och miljöinformationspublikationer.
Man kan inte vissa stunder låta bli pessimistisk och tänka om det är den enda förnyelsen i miljösammanhang att på tidningsbilderna de tidigare pompösa herrar har numera bytts ut till stiliga damer.
Rauli Lehtinen
