Konkreta förslag för mjölken
Varför har riksdagen inte gjort mer för den åländska mjölken?
Elisabeth Nauclér frågar i en insändare i måndagens tidning om vi borde göra mer för den åländska mjölken i riksdagen? Svaret är naturligtvis ja. I stället för att bara rada upp generella fakta om rådande dystra läge, som de allra flesta redan känner till, skulle det vara viktigare att berätta vad man har gjort i frågan och ännu viktigare, vad man vill göra.
Rysslandskrisen har skapat en akut mjölköverkapacitet på Åland och i vårt närområde, som är vår exportmarknad. Det är viktigt att det inte enbart är producenterna som betalar priset för sanktionerna mot Ryssland. Politiska sanktioner har ett pris och det är viktigt att alla hjälps åt, inte bara producenter som redan innan sanktionerna hade det tufft.
Konkreta saker som kunde göras i riksdagen för att hjälpa producenternas situation är bl.a. att öka återbäringen av energiskatten till producenter. Det skulle vara ett indirekt stöd som inte kräver EU-notifiering. För det andra borde en kriskommission tillsättas på samma sätt som den som nu ska tillsättas i Sveriges riksdag. Den kommissionen borde titta på en livsmedelsstrategi, självförsörjningsgraden och hur man skapar långsiktiga verksamhetsförutsättningar och en trygghet åt producenterna. För det tredje borde fokus också ligga på mer närmat. Gällande närmat kunde statsförvaltningen föregå med gott exempel. Varje år serveras i Finland 400 miljoner portioner mat via offentlig bespisning. Att i högre grad använda lokalproducerat skulle också vara ett indirekt stöd åt producenterna.
En lösning på hotet om den senarelagda stödutbetalningen måste också hittas samtidigt som rådande likviditetskris måste lösas. Likviditetskrisen kräver en EU-notifiering om den ska lösas i riksdagen, vilket tar tid. En annan väg kunde vara att bankerna på eget initiativ, och utan att en EU-notifiering behövs, skulle underlätta situationen genom att exempelvis ge amorteringsfrihet under en viss tid för att på så vis överbrygga krisen, vilket också borde vara i bankernas intresse.
Framförallt är det viktigt att poängtera behovet av närmat. Våra åländska livsmedel är rena och hälsosamma. Förra året var det i Sverige en stor debatt om antibiotika i griskött. Världshälsoorganisationen listar antibiotikaresistens till en av världens största hälsoutmaningar, eftersom människor skulle kunna dö i infektioner som idag botas relativt enkelt med antibiotika. Rena livsmedel är därför av avgörande betydelse.
Samtidigt är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och inte heller glömma de andra produktionsgrenarna, bl.a. kött- och spannmålsproducenter, som också har det tufft. Det är viktigt att insatser i riksdagen därför görs för att underlätta för såväl mjölk- som andra producenter. Ålands nästa riksdagsledamot har därför ett stort ansvar att göra mer för den åländska livsmedelsproduktionen.
Mats Löfström, Riksdagskandidat
Tage Eriksson, Ordförande, Ålands Producentförbund
Henry Lindström, vik. VD, Ålands Producentförbund
