Kommunsammarbeten måste få rejäla morötter
Under hela valrörelsen har kommunreform och -strukturer varit på tapeten. Allt från en kommun till att bibehålla dagens system finns på den politiska agendan.
Inför budgetbehandlingen kom den avgående regeringen med ett förslag, där kommunerna skulle få mer landskapsstöd om de samarbetar. Jag hoppas detta även gäller redan befintliga samarbeten, och att morötterna är tillräckligt attraktiva.
Sunds kommun har i dag samarbeten inom det sociala, löneräkning och byggnadsinspektionen med Saltvik, Geta och Vårdö, och därtill har vi Norra Ålands högstadiedistrikt som ett kommunförbund och exempelvis Norra Åland avlopp som ett kommunalt bolag. Vissa samarbeten fungerar bättre, andra kunde fungera ännu bättre.
Tyvärr föll vårt senaste försök till ett norråländskt samarbete, en gemensam byggnadsinspektion för Finström, Geta, Saltvik och Sund, eftersom Saltvik tackade nej till slut. Saltvik och Sund har i dag en gemensam byggnadsinspektör men var sin nämnd, medan Finström och Geta har en gemensam byggnadsinspektör och nämnd.
Steget är inte långt från att skapa en gemensam byggnadsinspektion på norra Åland.
Två tjänstemän och kanslifunktion samt förslaget att kontoret inrättas i Godby var steg ett i projektplanen, därefter gemensam nämnd och på sikt kanske gemensamt regelverk för hela norra Åland.
En av orsakerna att Saltvik tackade nej var att de ansåg att samarbetet skulle ha inneburit högre kostnader än kommunen har i dag. I beredningen inför kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Saltvik framgår det att driftskalkylen i projektplanen att kostnaden skulle bli 46 737,60 euro för den gemensamma verksamheten och att de externa bokslutskostnaderna i Saltvik, det vill säga ersättningen till Sunds kommun som är huvudman i samarbetet Saltvik-Sund gällande byggnadsinspektören, uppgår till 32.986,00 euro (2010). Cirka 14.000 euro mer alltså.
Men Saltvik har även interna kostnader för nämnd och administration. Budgeterade totalkostnaden för Saltvik år 2011 uppgår till 46.800,00. Det vill säga ingen skillnad alls med andra ord.
Jag hoppas att beslutsfattarna i Saltvik haft denna information i samband med sina beslut.
Men som sagt, detta var en av orsakerna till att samarbetsmöjligheten föll denna gång, vilket de övriga kommunerna får respektera.
Samarbetet hade alltså inte inneburit några direkta inbesparingar för kommunerna på kort sikt i alla fall, men kanske en del med gemensam nämnd.
Det är det som är pudelns kärna. De flesta kommuner vill i första hand se inbesparingar vid samarbeten. Allt handlar om pengar i slutändan. Och millimeterrättvisa är svåra att uppnå, vilket brukar vara en orsak till att kommunala samarbeten avslutas.
Andra fördelar som effektivare förvaltning på lång sikt, bättre rättssäkerhet, mindre sårbarhet vid ledigheter och semestrar och möjlighet till specialisering för tjänstemännen är av sekundär natur.
Ska Åland lyckas med dessa samarbeten måste kommunerna kunna se tydliga ekonomiska fördelar och LR:s regelverk för understöd klara och tydliga och det under en övergångsperiod på kanske 3-5 år. Piskan känner nog alla till med det som finns i LR:s budget för 2012, men de tydliga morötterna saknas.
Det måste LR kunna presentera för att vi ska få lyckade kommunsamarbeten på Åland, om det ska kunna ske på frivillig väg.
Krille Mattsson
Obunden samling i Sund
