Kommunsammanslagning inte nödvändigt för samarbete
Skall Åland bevara sin unika identitet så måste namnen och kommungränserna bevaras, vill man dessutom att det skall bo kvar folk i alla våra 16 kommuner så måste också en viss basservice bevaras i kommunerna.
Vi har en ökande befolkning på Åland viket är nästan unikt i de orter i Norden som klassas som glesbygd. Och ännu finns förutsättningarna kvar att bo på hela Åland, jag tror att inflyttningen kommer att öka ännu mera så länge de gör det. Speciellt då naturen av många inflyttare beskrivs som ett av de tyngre skälen.
Talande nyligen med en nyinflyttad svensk barnfamilj de hade redan fått en familj till att flytta hit till Åland. De ser på Åland som ett tryggt och friare alternativ för uppväxten för sina barn. Vilka områden i norden har ökad inflyttning, utom storstäderna?!
Om nuvarande service runt om på Åland råder kan nyinflyttade utan tvekan välja skärgården som sin boningsplats. Inte behöver man sammanslå kommunerna och bilda nya enheter för att kostnadseffektivisera.
Fast om man tänker ur ett annat perspektiv, så är det säkert lättare att stänga en skola eller ett dagis i en kommun som inte finns mera, så att säga, men är det i slutändan en kortsiktig besparing eller ett hinder för vidareutveckling av orten.
Jag deltog i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för framtidens landsbygd och vi tittade bland annat på vad kommunsammanslagningarna runt om i norden lett till. Vem som helst kan gå in och kolla på Nordregios kartor och se hur effektiv kommunsammanslagningen i verkligheten har varit runt om i Norden – för att ytterligare dränera de små orterna på befolkning, som leder till att skolorna stänger eller butiken och sedan är orten knappast så attraktiv som boningsplats något mera?
Kommunförbundet borde kanske ha en större roll i framtiden och regelverken vara samstämmiga i alla Ålands kommuner inom vissa områden. Knappast behöver man frånta kommunerna deras namn eller ändra på gränserna för den sakens skull?
Devisen att det skulle sparas pengar genom sammanslagningar eller skall vi säga, bli pengar över i kassan får någon gärna ta fram studier på om så skulle vara fallet. Eller att servicen skulle bli bättre och effektivare. Frågan är om befolkningsminskning av dagens mindre kommuner – framtida delar av större kommuner och sämre eller ingen service alls för dem som bor kvar är ett pris man i slutändan är beredd att betala?!
Jag skulle vilja påstå att de pengar den offentliga sektorn betalar ut i löner kontra skrytbyggen och tvivelaktiva miljoninvesteringar är välinvesterade pengar i alla avseende – med jobben kvar på orten skapas förutsättningar att bo kvar i den omgivning man valt att bo och ganska snabbt kommer en del av pengarna tillbaks till kommunen i form av olika avgifter och skatter.
Väljer ortsbona sedan att handla i sin lokala butik för att behålla närservice, ha sina verksamheter i hemkommunen o.s.v. så blir förutsättningarna för att hela Åland skall leva mycket bättre.
Till pappers kunde säkert befolkningsmängden på Åland av i dag klara sig med en enda kommun men då måste man vara beredd på att ge upp närdemokratins fördelar, närdemokratin som i dag verkar stå på galgbacken med snaran runt halsen, och i många fall förr eller senare, närservicen med. Man måste med vara beredd att ge upp den identitet Åland har i dag via sina kommuner.
Med tanke på utgången av olika val så vågar väl ingen arrangera en folkomröstning i frågan? Risken finns att större delar av Ålands befolkning än man tror motsätter sig kommunsammanslagningar. Att ta beslut över huvudet på folket är och andra sidan inte ens i närheten av en hållbar lösning.
Mikael Erickson
