Kommunfältet i omvandling
Det mest spännande politikområdet på Åland just nu är det som sker inom det kommunala. Kommunindelningen har under lång tid varit omöjlig att diskutera. Där har gamla maktstrukturer och gränser bevarats orörda. Nu har kommunstrukturen blivit en öppen, spännande och kreativt utmanande politisk fråga.
Vi ser denna utveckling med glädje, även om frågorna är svåra och svaren måste mejslas fram med respekt och varsamhet för den kraft och det engagemang som finns i de nuvarande kommunerna.
Just nu jobbar landskapsregeringen med kommunfrågan på följande områden:
1. Ett nytt landskapsandelssystem, mer exakt och förutsägbart och bättre genomtänkt än det tidigare. Det ska träda i kraft från 1 januari 2018.
2. Ett sparbeting på kommunerna. Under 2017 blir laddningen i landskapsandelssystemet 1,5 miljoner mindre. Det blir tufft, men är den andel som vi menar att kommunerna måste ta av vårt gemensamma budgetunderskott. Här är skäl att påminna om att landskapet sköter två stora och kostsamma kommunala uppdrag: gymnasieskolan och ÅHS.
3. Förverkligandet av Kommunernas socialtjänst (KST). Enligt den tudelade lag som drevs igenom i slutet av den förra mandatperioden är det nu upp till kommunerna att söka lösningar som är tillräckligt bärkraftiga och fungerande för helheten, det vill säga alla kommuner på Åland. Här finns många olösta frågor, och en oro för att KST-processen inte går i fas med andra förändringar på det kommunala området.
4. Sottunga kommun är i akut ekonomisk kris. Landskapsregeringens besked är att hjälp kommer, i den mån det behövs, fram tills en förändring av kommunstrukturen är genomförd, med utgångspunkten att Sottunga efter nästa val inte längre existerar som självständig kommun. Detta eftersom man helt enkelt saknar förutsättningar att klara de uppdrag som ankommer en kommun.
5. En reform av socialvårdslagstiftningen, ett gigantiskt arbete som bara delvis kommer att avslutats under denna mandatperiod, och som måste knytas samman med hur de strukturella förutsättningarna i landskapet förändras.
6. En reform av den lagstiftning som berör det kommunala området, och som driver upp kommunernas kostnader. På önskelistan från kommunerna finns 67 lagar, en del små förändringar som inte är politiskt laddade, andra som berör grundläggande välfärd och servicenivåer.
7. Finström, Geta och Sund har begärt en kommunindelningsutredning om samgående.
8. En reform av kommunstrukturen på Åland. Enligt tidtabell presenteras i oktober ett tredje förslag till förnyad kommunstruktur för Åland. Tidigare har vi förslagen ”Åland, en kommun” och ”Åland, fyra kommuner”. Underlaget i de tre förslagen fördjupas, och ett slutligt, rangordnat förslag presenteras i februari. I november gör Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) en medborgarenkät om kommuninvånarnas prioriteringar och inställning till förslagen. För att kunna förverkliga en förändring skrivs en ny kommunindelningslag som ger landskapsregeringen reella möjligheter att genomföra förändringar, inte bara prata om dem.
Förutom detta pågår andra stora processer som påverkar relationen mellan kommunerna och landskapet, främst den så kallade Sote-reformen i riket, och revisionen av självstyrelselagen, som kan innebära förändringar för landskapets ekonomi som helhet och därmed också för kommunerna.
Kort sagt. Nu händer det saker. Stora saker. Vår uppmaning till alla som är intresserade: tänk fritt. Tala fritt. Vrid och vänd på möjligheterna, för nu är faktiskt inget omöjligt.
På www.regeringen.ax finns all information som hittills kommit fram i kommunstrukturutredningen.
Nina Fellman (S)
Mats Perämaa (Lib)
Wille Valve (MSÅ)
