DELA

Klumpsumman måste höjas

Arbetet i Ålandskommittén och revideringen av självstyrelselagen fortsätter efter riksdagsvalet. Många svåra frågor väntar på att lösas innan det slutliga betänkandet kan presenteras. Trots Ålandskommitténs pågående arbete finns utmaningar som är så viktiga att de måste lyftas redan i samband med att regeringsförhandlingarna inleds i maj. En av dessa är avräkningsgrunden för klumpsumman som behöver justeras uppåt för att Åland ska klara sig.

Klumpsumman är i dag föråldrad och har hållits på samma nivå sedan systemet infördes 1993. Sedan dess har mycket hänt. Ålands befolkning har vuxit ungefär dubbelt (16 %) så snabbt som Finlands (8 %) sedan systemet trädde i kraft. Befolkningsstrukturen ger starka argument för att justera klumpsumman uppåt.

Under åren har självstyrelsen också utvecklats och tagit över mer befogenheter – utan att det har kompenserats med mer ekonomiska medel och förutsättningar via klumpsumman.

Vårt EU-medlemskap har också betytt ökad byråkrati för landskapet. EU-medlemskapet har medfört mycket gott men slår samtidigt byråkratiskt oproportionerligt hårt mot ett litet samhälle. Detta har inte heller kompenserats.

Klumpsummans nivå och Ålands och Finlands ekonomiska relation hör till de svåraste frågorna att lösa – i synnerhet då den finländska ekonomin är i fortsatt recession. Men recessionen får inte användas som ett svepskäl för att status quo ska råda. Skälen till att klumpsumman ska justeras är så berättigade att man inte kan vänta att lyfta frågan enbart i samband med utvecklingen av beskattningen. Här behövs aktivare tag. Det är också ett faktum att ålänningarna och deras företag över tid betalat in mer pengar till statskassan än som betalats tillbaka.

Klumpsumman är idag helt avgörande för att Åland ska kunna finansiera välfärden. Sjukvården, utbildningen, landskapsandelar och jordbruksstöd finansieras via klumpsumman och just därför är det lika avgörande att den reflekterar dagens samhällsutveckling.

Det är också viktigt att Åland är med och byter riktning på den ekonomiska politiken i riksdagen. Under rådande system avgörs beskattningen som berör oss ålänningar och de åländska företagen i huvudsak i riksdagen. Därför måste vi ta aktivare grepp för att hjälpa Finland ur recessionen och tillbaka in i ekonomisk tillväxt. Det underlättar också förutsättningarna för justering av klumpsumman samt skapar konkurrenskraftiga förutsättningar för våra företag som är ryggraden i finansieringen av vårt välfärdssamhälle.

Mats Löfström

Riksdagskandidat