Klargörande om samhällsservicereformen
De senaste dagarna har det förts en debatt kring kostnaderna för den föreslagna myndigheten Kommunernas socialtjänst (KST) inom ramen för samhällsreformarbetet. Några klargöranden kan vara på sin plats.
ÅSUB fick den 30 september ett uppdrag av landskapsregeringen att utreda i huvudsak följande finansieringsfrågor i anslutning till reformarbetet med KST: kostnaderna för all socialvård förutom barn- och äldreomsorg, hur landskapsandelarna inom den sociala sektorn kan fördelas med en solidarisk finansieringsmodell samt att föreslå en möjlig modell för jämkning som under en övergångsperiod ger kommunerna möjlighet att anpassa sig till en solidarisk finansiering. Uppdraget ska vara slutfört inom det här året.
Det siffermaterial som nu återgetts i media innehåller därmed varken några förslag på hur kostnaderna för KST ska fördelas eller för hur kommunernas avgifter ska utformas. Materialet visar endast utgångsläget för utredningsarbetet. De summor per kommun som återges i tidningen Åland den 18 november visar utfallet om man utgår från dagens kostnader, beaktar landskapsandelarna och viktar resultatet till hälften enligt skattekraft och till hälften enligt invånarantal. Mätt i invånarantal och skattekraft visar sammanställningen att skillnaden i kostnader idag är betydande mellan kommunerna. Man bör också komma ihåg att kostnaderna kan variera över åren och att förutsättningarna snabbt kan ändra för en kommun.
Sammanställningen över utgångsläget för kostnaderna för KST tydliggör behovet av att anpassa landskapsandelarna för verksamheten till de nya förutsättningar som den föreslagna myndigheten ger. Det ta framgår såväl i ÅSUB:s uppdragsbeskrivning som av den aktuella debatten.
Det går inte att bedöma hur väl en kommun sköter sin ekonomi utifrån sammanställningen. Detta eftersom servicenivåerna för de verksamheter som föreslås ingå i KST i huvudsak är lagreglerade och kommunerna har begränsade möjligheter att påverka behovet. Antalet klienter inom exempelvis specialomsorg, handikappservice, missbrukarvård och barnskydd har därför stor betydelse för kommunens totala kostnader.
Stora reformer medför stora utmaningar och det är därför viktigt att frågorna debatteras. En fördel är dock om debatten fokuserar på de färdiga reformförslagen och att för långtgående slutsatser inte vägs in i det arbetsmaterial som endast utgör underlag för det fortsatta utredningsarbetet.
Runa Tufvesson, biträdande finanschef
Robert Sundström, jurist
Ålands landskapsregering
