Karlsson jämför äpplen och päron
Med hänvisning till Runar Karlssons insändare 22 juli gällande kommunala samarbeten kan man direkt ifrågasätta vissa av de uppgifter som Karlsson anger. Karlsson skriver bland annat att kostnaderna för avfallshanteringen för innevånarna i Saltvik skulle uppgå till 135.000 euro om Saltvik ännu var med i Mise medan kostnaderna nu, i egen regi med visst samarbete med Finström, är 90.000 euro.
Att bara ställa upp siffror på det sättet är som att jämföra äpplen och päron, det intressanta och viktiga är vad man egentligen mäter. Hur Karlsson fått fram sina uppgifter framgår inte men det kan konstateras att inom Mise finns inga tilläggskostnader för medlemskommunen då allt inklusive det administrativa arbetet sker i Mises regi och hela verksamheten är strikt avgiftsfinansierad: diarieföring, möten, registerupprätthållande, fakturering, bokföring, förvaltningsuppgifter och utskick av olika slag samt givetvis själva sophanteringen. Vilka administrativa kostnader som bokförs som avfallshanteringskostnader i de kommuner som inte är med i Mise är nog säkerligen olika, framförallt är det svårt att mäta.
För att återgå till det intressanta och viktiga, det vill säga vad man mäter; är det faktiskt likvärdigt det som Karlsson mäter? Nej, tolkningen av renhållningslagen ser olika ut i olika kommuner men framförallt skiljer sig ambitionsnivån. Inom Mise finns en mycket hög ambitionsnivå baserad på lika behandling och miljömål. Mise bedriver aktiv tillsyn i mycket hög utsträckning. Mise informerar mycket om varför och hur man skall sortera, om varför avfall inte skall eldas och om hur hushållen bör ta hand om sitt avfall enligt rådande lagstiftning och direktiv. De folkvalda representanterna inom Mise har valt att miljön är en viktig fråga, de har konstaterat att avfallet är en viktig del av miljöproblematiken och de tar sitt ansvar.
Inom Mise finns råg i ryggen vad avser offentlig förvaltning och Mise bedriver tillsyn dels mot privatpersoner och dels mot företagen. Mise ser till att hushållen har en ordnad avfallshantering och att företagen inom Mise tar sitt producentansvar. Detta innebär att Mise lagt ribban högt i åländska mått. Att Mise satt ribban högt är att harmonisera med övriga norden. Till exempel gör den nya finska avfallslagen att Åland, som tidigare var en långt framskriden miljöregion, nu halkar efter i avfallshanteringens miljöfrågor.
Att mäta avfallshanteringen enbart i euron och cent är inte lyckat eller ärligt, det är givetvis en viktig del, men absolut inte det enda som räknas!
Rauli Lehtinen
Mise-styrelseordförande
