Jobben måste vara i fokus
Åland har hittills klarat att hålla sysselsättningen på en relativt god nivå. Nu verkar det dock som att också det åländska samhället alltmer börjar drabbas av den rådande lågkonjunkturen. Uppsägningar och personalminskningar har blivit vanliga nyheter också i åländska media. Här har landskapet och de åländska kommunerna ett gemensamt ansvar och intresse att göra allt vad som står i vår makt för att både på kort och lång sikt samordna våra resurser och insatser för att så få människor som möjligt skall behöva vara utan arbete i det åländska samhället.
På det övergripande planet är det nu viktigare än någonsin att våra förvaltningar och myndigheter är ”bemötande”, det vill säga försöker se möjligheter och hjälpa till med att finna lösningar som gör att företagsverksamheter och projekt kan utvecklas och förverkligas i det åländska samhället.
Inom landskapet skall vi använda oss av näringspolitiken och utbildningspolitiken för att stöda näringslivet med ekonomiska resurser och kompetens. I ett läge som detta måste vi vara både defensiva och offensiva, det vill säga försvara och ta tillvara de arbetsplatser som finns men samtidigt också vara pådrivande i det förändrings- och utvecklingsarbete som pågår i hela samhället. Ny teknik, nya branscher och nya strukturer växer hela tiden fram runtom oss. För oss gäller det nu att göra vår litenhet till en styrka, visa att vi kan samarbeta och förändra oss bättre och snabbare än andra.
Landskapsregeringen har en ständigt pågående debatt och diskussion med kommunerna på Åland, de olika näringslivsorganisationerna och också våra egna myndigheter. Ibland kan diskussionen också hetta till. Men det viktiga är att vi tillsammans håller i gång dynamiken i det åländska samhället, är konstruktiva och i slutändan finner gemensamma handlingsalternativ som för Åland framåt.
Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman besökte nyligen Norden och uttalade sig bland annat om de nordiska ländernas ekonomier. Han ansåg att Finland hade vidtagit för drastiska åtgärder som verkar hämmande på den inhemska konsumtionen och därför till viss del hade sig självt att skylla för den mycket svåra situation landet befinner sig i. Naturligtvis beror Finlands svåra ekonomiska läge till största delen på den förlorade internationella konkurrenskraften inom landets tidigare bärande industrier, men professor Krugmans ord är ändå tänkvärda, i ett svårt läge skall man noga överväga vilka åtgärder man vidtar och vilka konsekvenserna blir. Landskapets budget är en viktig del i den totala konsumtionskraften, som det privata näringlivet mer än någonsin behöver nu.
Ålands statistik och utredningsbyrå ÅSUB konstaterar i sin senaste konjunkturrapport att ”den svaga tillväxten i näringslivet sammanfaller med en allt mer akut offentlig kostnadskris skärper det ekonomiska läget i landskapet. Fortsatt svag lönsamhet hos dominerande företag kan innebära en risk för att vi får ett totalt efterfrågebortfall som förvärrar krisen. I ett sådant läge måste minskningen av den offentliga konsumtionen avvägas så att den åländska ekonomin inte tappar sin styrfart”.
Vi skall nu använda de resurser vi har i 2014 års budget på bästa möjliga sätt för att hålla uppe sysselsättningen. I mars/april kan det bli aktuellt med en tilläggsbudget till Lagtinget och där finns det möjlighet att föreslå ytterligare offensiva åtgärder som kan stimulera det åländska näringslivet, både på kort och lång sikt.
Roger Nordlund (C),
finansminister
