DELA

Ja-sidan har problem

Man vet att jasidan i flyktingfrågan har problem om de känner att de måste sprida okunskap genom att avsiktligt blanda ihop inflyttningsformen flyktingmottagande med all annan inflyttning. Antalet nationaliteter och språk på Åland har väldigt lite med flyktingmottagande att göra. Om en enda åländsk kommun tagit emot (några tiotal) flyktingar (för övrigt till stor del iranier som drivits bort på grund av sin sekulära/europeiska livsstil), och om det åländska flyktingmottagandet varit 0 sedan 2008, är det (återigen) en fråga om ja eller nej (den här gången till syrier och kongoleser) och inte om volymer.

I insändare 10 juli skriver Erik Schütten istället att ”Åland sedan länge valt linje när det gäller flyktingmottagande”.

Men det är nu det börjar på allvar. Tror inte att ens den genomsnittliga jasägaren förnekar att det vi debatterar, är huruvida Åland borde eller inte borde ta efter Sverige när det gäller inflyttningsformen flyktingmottagande (vilket rent konkret betyder att man ger dispens till icke-EU-medborgare att bosätta sig här).

Den stora framtidsfrågan är: Ska den flyktingpolitiksrelaterade inflyttningen – även i fortsättningen – främst bestå av svenskar som flyttar till Åland delvis för att de vill komma bort från den svenska flyktingpolitikens konsekvenser? Eller främst av folk som kommer hit som flyktingar för att de vill komma bort från deras respektive länder krig och misär?

Man kan även formulera det så här: Om du måste välja, och med handen på hjärtat, vad föredrar du: Sverigedemokrater eller kongoleser?

Angående annat som Schütten i insändaren kallar mig, ska jag förtydliga: Rasist ja. Främlingsfientlig nej. Malmöbo/skåning NEJ…

Om man kallar sig själv för rasist är detta något man måste stå ut med att behöva förklara (men det är det värt): Att jag nedvärderar folkgrupper, betyder inte att jag är fientlig emot eller vill tro en massa saker om individer som tillhör grupperna. Hur pass ”rädd” jag är, kan bedömas utifrån faktumet att jag varit i 50 länder och bott i Malmö och i betongförorter som Vårby gård, Rinkeby och Husby.

Jag inte bara beter mig likadant mot individer oavsett hur de är födda. Till skillnad från Schütten, är jag även ointresserad av var individer bott tidigare och av hur länge de har bott på ett visst ställe. (Om jag varit lokalpatriot, hade jag bott kvar i Luleå, där jag växte upp, och läst NSD och Kuriren istället för NÅ och ÅT.)

Även om jag inte är en anhängare av det här med att ”ta seden dit man kommer”, utan istället tycker att folk ska få vara som de är och att folk varken kan eller borde bli andra människor bara för att de flyttat till ett annat land, betraktar jag bara lokalpatrioter som Schütten som något naturligt.

Även om jag har respekt för att ålänningar kan vara emot alla former av inflyttning, och även om det varit bättre om ingen stört sig på att jag gör det jag gör utan att vara ålänning, är min form av inflyttning åtminstone inte något som är motsägelsefullt. Om jag däremot flyttat till Japan, som jag gillar starkt, hade det varit en annan sak. Och japaner vill helt enkelt inte bo med vita människor (för att inte tala om hur få flyktingar de tar emot).

Det betyder dock inte att jag inte skulle vara benägen att flytta till Japan. Det är alltid den befintliga befolkningens uppgift att stänga ute de folkgrupper som de egentligen inte vill bo med.

Ska Åland bli en frizon från flyktingmottagande eller bli som Sverige? Det måste man fråga sig redan nu.

Daniel Lampinen