DELA

Involvera flera i skattedebatten

I artikeln ”Kompakt motstånd mot egen beskattning” framgår att Ålands Näringsliv motsätter sig överföring av skattebehörighet till Åland utan att ha en klart formulerad plan för detta, av rädsla för högre skatter och mera byråkrati.

Att det finns en misstro inom näringslivet mot en egen åländska beskattning är inget nytt. När Ålandskommitténs delbetänkande släpptes för ett drygt halvår sen lämnade därför Ålands Framtid in en motion till lagtinget med förslaget att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att föreslå ett lätt administrerat, konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart åländskt skattesystem.

Ett gott avstamp lades redan 2009 i ÅSUB:s utredning ”Den åländska beskattningen (2009:5)” där man konstaterade att sänkt moms och stram budgetdisciplin ger den bästa kombinationen av tillväxtstimulans och en hållbar utveckling av den offentliga sektorns resurser.

Vad gäller rädslan för ökad byråkrati borde den bytas mot en diskussion om de möjligheter egen beskattning faktiskt öppnar. Den byråkratifråga som bromsar det åländska näringslivets utveckling allra mest är ju faktiskt just en skattefråga, nämligen skattegränshanteringen. Här borde således finnas störst potential till betydande förbättringar för både företag och nätkonsumenter om vi gemensamt tar fram en tydlig åtgärdsplan.

Ett annat aktuellt exempel på onödig skattebyråkrati är de nya kraven på tidsrapporteringssystem på byggen. Ett regelverk som i grund och botten är helt onödigt för våra små åländska förhållanden. Våra mindre företagare i byggbranschen tvingas trots det att ta till pennan ytterligare några timmar per vecka istället för att ägna sin tid åt att bygga och utveckla Åland.

Det är klart att vi politiker kan stoppa huvudet i sanden och tänka att det är bättre att vi inte diskuterar framtidens skattesystem av rädsla för att vi inte kommer överens i alla detaljer. Det vore dock en tragiskt låg ambitionsnivå. Det är självklart så att vi måste sätta oss ner och hitta en bred majoritet om vad vi vill, inte bara politiskt utan tillsammans med det åländska näringslivet och de myndigheter som hanterar beskattningen idag. Om vår nästa regering tar skattefrågan på allvar, blir detta en första naturlig åtgärd.

Jag utgår då från att övriga partier såväl som Ålands Näringsliv i sedvanlig ordning har full beredskap att med konstruktivitet och framåtanda bidra med sina förslag på hur vi kan uppnå sänkta skatter och minska byråkratin, istället för att enbart vara rädda för motsatsen.

Det åländska självbestämmandet måste utvecklas som en bred gemensam åländsk rörelse, inte som ett politiskt elitprojekt enbart för oss som sitter vid förhandlingsbordet i Ålandskommittén.

Axel Jonsson

Partiledare för Ålands Framtid