DELA

Inte transfett i margariner

Skolmaten engagerar vilket är positivt, men med Birgitta H Erikssons inlägg och uppmaning om civil olydnad i förskolor och skolor har debatten om smör och margarin nått ett verkligt lågvattenmärke.
Debattinlägget innehåller en mängd sakfel, och då Eriksson signerar med sjukvårdsledare blir detta troligen mycket förvirrande för föräldrar och skolmåltidspersonal. I ett senare inlägg bidrar Britt Lundberg Skantze med argument om naturlig mat som, liksom den mesta av mat-hälsa-debatten under de senaste åren, präglas av mycket personligt tyckande och lite vetenskap.

Rådet att använda mjuka fetter (bordsmargarin till smörgås och flytande margarin, olja i matlagning) har sin grund i näringsrekommendationen om att begränsa det hårda, mättade fettet till max 10 procent av det totala energiintaget. De nordiska näringsrekommendationerna vilar på en bred vetenskaplig grund, och revideras vart åttonde år.
Kostråden är generella råd som syftar till hälsosamma matvanor under hela livet och baseras bl a på matvanor och hälsoproblem i befolkningen.
I Sverige dör i dag 40.000 av hjärt- kärlsjukdom varje år. Enligt WHO skulle 80 procent av dödsfallen kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och fysisk aktivitet. De senaste 20 åren har dock dödligheten i hjärt- kärlsjukdom halverats i Sverige. Förklaringen är sänkta kolesterolvärden, mindre rökning samt bättre mediciner.
Enligt WHO skulle risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom kunna minska med en tredjedel om vi åt 10 gram mindre mättat fett per dag.

Vad har då detta att göra med skolbarnen och det smörgåsmargarin de serveras?
Den senaste nationella kostundersökningen i Sverige visar att 14 procent av barnens (4, 8 och 11 år) energi kommer från mättat fett och att 95 procent av barnen hade ett intag över rekommendationen. Att välja ett smörgåsmargarin med låg halt mättat fett och att servera lättmjölk är ett av flera livsmedelsval skolan och föräldrar kan göra för att hålla mängden mättat fett nere.
Angående tillverkning av margarin kan man mycket förenklat säga att margarin tillverkas genom att olja och vatten blandas. För att de två faserna ska kunna blandas krävs ett emulgeringsämne där det vanligaste i dag är lecitin från sojabönor. Dessutom tillsätts konserveringsmedlet kaliumsorbat som finns naturligt i bär samt stabiliseringsmedlet tapiokastärkelse.
A- och D-vitamin tillsätts enligt livsmedelslagen. Samtliga tillsatser i margariner är godkända livsmedelstillsatser och bidraget från margariner är minimalt i jämförelse med andra källor. En reell minskning av tillsatser fås inte genom ett minskat intag av margarin men däremot genom att äta mindre av t ex godis, läsk, glass och snacks. D v s genom att minska på produkter som vi inte behöver av näringsskäl.
Margariner är vid sidan om fet fisk och olja en viktig källa för det fleromättade fettet som vi av flera hälsoskäl bör öka konsumtionen av.

Transfetter finns inte i dag i bordsmargariner då härdning av fetter inte längre görs i margarintillverkningen i Sverige. I vissa flytande margariner kan det finnas låga halter, vilket man kan misstänka om fettet är delvis härdat.
Transfetter finns dock naturligt (!) i smör, grädde, ost och fetare delar av nöt- och lammkött. Konsumtionen av transfett i Sverige är dock låg ca 2 g/dag som kan jämförs med intaget av mättat fett på 30-40 g /dag.
Vad gäller rester av lösningsmedel menar de båda debattörerna antagligen hexan och den extraktion av oljeråvaran som tidigare men inte längre används till bordsmargariner (extraktionsbensin kan dock finnas i viss kosmetika). Färgämnen och smakämnen i margarin kan tyckas som en onödig produkt men vi konsumenter föredrar säkert ett gulare margarin med smörsmak än en grådaskigare variant.

Finland har en lång tradition av förebyggande arbete inriktat på hjärt- och kärlsjukdom. I internationella tidskrifter uppmärksammas fortfarande Nordkarelen-projektet, som under 1970- talet kraftigt lyckades minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom bl a genom sänkta kolesterolvärden och omfattande åtgärder på samhällsnivå.
I den finska studien STRIP (Special Turku Coronary Risk Factor Intervention Project) har man följt drygt tusen barn från spädbarnsålder till tonåren och visat att barn växer och utvecklas normalt på relativt låg andel fett (både total och mättat fett) i maten. Det borde vara en självklarhet att fortsätta det viktiga arbetet för bättre folkhälsa där t ex de offentliga måltiderna planeras efter aktuella forskningsresultat istället för att gå efter enstaka studier eller personliga åsikter.

Den treåriga dietistutbildningen ges vid tre universitet i Sverige samt motsvarande utbildning till näringsterapeut vid Helsingfors universitet.
Att påstå att dietisternas utbildning stöds av livsmedelsindustrin är lika befängt som att påstå att sjuksköteskors och läkares utbildning är stödd av läkemedelsindustrin. Det är min absoluta övertygelse att dietisterna rekommenderar margarin istället för smör utifrån sin kunskap och sitt intresse för folkhälsan.
Vill därmed passa på att ge en varm hälsning till dietist Angelica Johansson med lyckönskning om ett Gott Nytt År med förhoppningsvis en mer relevant och sakligare mat-hälsa-debatt.
Elinor Sundblom
Nutritionist, magister i folkhälsovetenskap
Karolinska Institutet