Inte för gammal för jobb
Kära företagare och arbetsgivare!
Jag har några frågor som jag aldrig har fått svar på!
Varför en duktig kvinna i min ålder, mellan 50 och 60 år, inte kan få jobb om hon råkar bli arbetslös? Varför räknas inte erfarenhet, lojalitet, flexibilitet och kunskap, som man samlat under åren i olika krävande jobb?
Är det så att en kvinna fortfarande skall vara ung och vacker för att få jobb, struntar arbetsgivarna i kunskaper och erfarenhet?
Till exempel jag har nu gått utan jobb snart två år. Jag blev utan jobb på grund av skumma omständigheter och utan mitt eget fel. Jag berättar gärna privat om någon frågar.
Eventuella arbetsgivare säger att jag är för erfaren, har jobbat i för höga positioner för att få ett ”vanligt” jobb eller så är jag för gammal!
Jag… gammal!? Nej, aldrig! Och tänk om jag vill få ett ”vanligt” jobb, utan ansvar för andras arbete eller resultat. Jag kan ju vilja jobba som vanliga människor också, jag behöver inte få något chefsjobb, ”vanligt” jobb är lika bra. Men jag är en sådan typ som tar ansvar och bryr mig om andra också. Det kan säkert inte räknas som nackdel i ett ”vanligt” arbete heller!
Jag har många arbetsår kvar, och jag vill inte pensionera mig fortast möjligt. Jag vill jobba, jobba, jobba! Jag är flitig, och räknar aldrig timmarna. Om ett jobb måste bli klart så jobbar jag så länge det är klart! Tittar inte på klockan på eftermiddagen och väntar på att få gå hem. Nej – jag jobbar så gärna! Jag har alltid jobbat väldigt mycket, jag har dessutom varit egen företagare, men slutade i samband med skilsmässa.
Jag har ingen brist på initiativförmåga heller, jag kan många olika dataprogram, kan de sociala medierna utan och innan och kan flera språk mycket bra! Jag kan visa bra arbetsintyg och har gjort studentexamen med högsta möjliga betyg, L. Jag har studerat både i Sverige och i Finland, även arbetat i båda länder i åratal, även i Estland när jag var företagare med egna projekt där. Jag fixar och donar, reparerar och snickrar hemma också. Jag kan allt möjligt, vill kunna, och speciellt vill jag lära mig nya saker. Jag har dessutom lätt att lära mig saker och ting. Nyfiken är jag som få, och suger in kunskaper överallt.
Dessutom har jag IQ-intyg från Mensa, som visar att jag skulle kunna bli medlem i deras organisation om jag så ville. Lägsta IQ som krävs är 131 och jag har högre! Jag säger inte att det betyder mycket, jag själv har inte uppskattat det testet så högt men det kan visa någonting om personens kapacitet i alla fall. Jag fick göra testet gratis i skolan när jag läste ”International Communication” i Borgå.
Var är då felet? Det måste vara åldern – eller hur? Jag vägrar tro att det kunde bero på att jag inte är född ålänning.
Är detta en arbetsansökan? Jo, den som vill kan ta det som sådan, jag är villig att jobba! Men jag vill uppmärksamma arbetsgivarna, att det finns potential även i äldre damer som är friska, arbetsglada och sociala. Jag vill påpeka att vi äldre damer är inte så gamla som många tycker och tänker! Huden kan vara slapp och rynkig, men hjärnan är fortfarande skarp, kanske ännu skarpare på grund av livserfarenhet.
Jag är inte värdelös, långt ifrån det! Jag har så mycket självförtroende att jag tror fortfarande på mig själv – trots alla motgångar!
Raili Sergejeff
laalixi@gmail.com
