DELA

Inse vikten av kommunreform

Kommunreformen på Åland har ännu inte verkställts trots att den varit på tapeten väldigt länge. Det är nu hög tid att man inom alla politiska partier enas om en tydlig linje inför valet 2011 och går in för att genomföra en reform.
En kommunreform har diskuterats på Åland i flera skeden under de senaste årtiondena. Nina Fellman beskriver i artikeln ”Kommunreform blir valets viktigaste fråga”, som publicerades i Nya Åland 16/11/2010, hur mycket problem dagens kommunstruktur medför. Vi har nu genomgått en svår ekonomisk kris som borde göra att alla politiker vaknar och inser hur nödvändigt det är att slå samman de åländska kommunerna, till exempelvis tre stycken. Åland har hittills klarat sig med nuvarande kommunindelning då gymnasieutbildning och sjukvård varit på landskapets bord. Men för att lilla Åland ska hålla sig starkt och kunna konkurrera med övriga norden vad gäller levnadsstandard, näringsliv, kultur osv. också i framtiden, är en kommunreform nödvändig.

I Sverige anses en kommun behöva 40 000 invånare för att kunna vara försvarbar gällande service, kvalitet och effektivitet inom en rad sektorer. På Gotland har med framgång en kommunreform genomförts för flera år sedan. På Åland är ca 27 000 invånare bosatta inom 16 kommuner, av vilka Mariehamn består av ungefär 40 % av alla människor. Detta är synnerligen irrationellt! Under lågkonjunkturen borde alla insett hur viktigt det är att hushålla med resurser och ha en bra en balans mellan den offentliga och privata sektorn. Även om Nina Fellman verkar se många fördelar i kommunreformen och bl.a. nämner hur vård och omsorg kan bli mer tillgängliga och hur företagsetableringen kan stärkas, så glömmer hon att tala om hur positivt det är för turism och kultur när mer pengar kommer att finnas tillgängliga som stöd för dessa sektorer.

Nuvarande kommunindelning som baserar sig på den gammalmodiga sockenindelningen bidrar inte till ökad välfärd i samhället. All överlappad förvaltning inom kommunerna som dessutom i vissa fall finansierats av stöd från landskapsregeringen är ett oerhört slöseri med resurser. Det är fel att starka kommuner ska hjälpa mindre starka kommuner genom omfördelning av pengar. En kommunreform skulle däremot öka den ekonomiska stabiliteten genom att fler människor hamnar under samma tak och får samma skatteplikter och samma stöd. I den finska regeringen har man kommit fram till att en sammanslagning av kommuner är nödvändigt i hela Finland och det är det i synnerhet på Åland. Det återstår inte mycket annat än att man inser att vi i dagens moderna samhälle inte kan ha denna struktur på kommunerna.

Det vilar en lång historia över hur kommunerna är indelade och självfallet har även jag förståelse för att man vill ha kvar den uppdelning som präglat det åländska samhället under så lång tid. Men genom denna samhällsreform får man en starkare ekonomisk bas som kan göra att skatterna kan hållas låga och att näringslivet kan utvecklas i rätt riktning. De som hävdar att reformen kommer att inskränka för mycket på demokratin och att beslutsvägarna blir för långa bör få ett bättre perspektiv på vilken situation Åland befinner sig i och istället se möjligheterna till en starkare enhet där individernas möjligheter till och med stärks. Sist men inte minst kan man fråga sig varför motståndarna till samhällsreformen inte föreslår ännu fler kommuner, om de nu anser att det är så bra med dessa små och svaga kommuner?
Viktor Eriksson,
förstagångsväljare 2011