Ingen storgös här inga
Ibland måste man resa över haven för att uppleva och lära sig nya saker. Sportfisket utvecklas och förfinas. En metod som de senaste åren har blivit populärt är vertikaljiggning efter gös och andra rovfiskar. Trots Youtubeklipp och sociala medier så går inget upp mot att själv få uppleva fisket med en erfaren guide. I november innan isarna lade sig stämde jag träff med en bekant från Örebro vid en sjö i närheten av Norrköping.
Hans båt var utrustad med 2 ekolod varav givaren till den ena var monterad i fören på båten. I 2-3 knops fart sökte vi igenom sjön i jakt på ordentliga ekon på lodet. Lodet ritade bananbågar i all oändlighet och skulle jag ha bestämt så hade vi fiskat av de ställena. Skepparen fortsatte köra tills han hittade massiva ekon som avtecknade sig som ett tjockt gult streck på skärmen. Då lade han i backen och hanterade båten så vi stod exakt ovanför fisken. Det var dags att sänka jiggen som var över 20 cm lång bredvid ekolodets givare och bromsa upp den så att den stannade en liten bit ovanför ekot på skärmen.
En stunds väntan och sedan veva ett halvt vevtag och följa med på lodet vad som händer. Det var otroligt spännande att i realtid kunna följa med hur den stora gösen följde med jiggen ända från 10 meters djup upp till några meters djup innan den dök tillbaka ned i djupet. Detta upprepades ett antal gånger men utan hugg. Kristian förklarade att för att gösen skall vara på hugget så krävs det flera dagars stabilt lufttryck, antingen högtryck eller lågtryck men inte att barometern stiger eller sjunker.
Denna fiskemetod är mycket effektiv men framförallt spännande när jiggens rörelser och fisken kan följas i realtid på ekolodets skärm.
Den 28 december var det en notis i Ålandstidningen om att Ålands landskapsregering godkänt Ålands Fiskares anhållan om att få fiska gös med nät av 45 mm knutavstånd. Motivet var att regleringen tvingat fiskare att ha flera uppsättningar med nät, ett för abborre och sik samt en uppsättning för gös.
Landskapregeringen har helt rätt i att gösbeståndet på Åland är hårt exploaterat.
Beslutet att tillåta fiska gös med abbornät måste kritiseras.
Minimimåttet för gös på Åland är 37 cm, på svenska ostkusten 40 cm och i sjöarna 45 cm. Frågan lyder: Om det fiskas gös med abborrnät når man minimimåttet och hur säkerställs det att inte fileer av för liten gös når handelns kyldisk? Så som läget är nu så når ungefär en gös på 20 som fiskats med sportfiskeredskap gällande minimimått. Genom att minska nätens knutavstånd äventyrar man gösens fortlevnad i våra vatten och man kan fråga om gösen når könsmognad?
BILD HÄR
På bilden finns en gös på 9,12 kg fiskad i en svensk sjö. Skulle vi ha dylika gösar i våra vatten så skulle det attrahera sportfiskare från när och fjärran. Det skulle bidra till tillväxt inom turistnäringen under tider då Turiståland går på tomgång. I min värld skulle alla parter vinna.
Det enda rätta vore att ta tillbaka beslutet och öka nätet knutavståndet för gös till 55 mm samt satsa på bevakning så att inte landskapsregeringens beslut blir en papperstiger.
Tyvär är detta sannolikt inte det sista beslutet som Fredrik Lundberg får beslutat via Fredrik Karlström. Svågerpolitik har fått ansikten.
Nicke Manelius
Fri debattör, sportfiskare och Ålandsvän
