Ingen kommunalskatt på förvärvsinkomster
Debatten om vårdreformen från landskapsregeringen och lagting har hittills varit rätt ensidig. Först måste man bara konstatera att reformen har på ett sätt som ingen velat påvisa avslöjat hur otroligt dyra strukturer vi har uppbyggda på Åland. Vi betalar i genomsnitt 17,51 procent i kommunalskatt och får genom denna skatt in cirka 91–92 milj euro. Dessutom har klumpsumman och flitpengen givit oss så mycket pengar att landskapet har haft möjlighet att ta över sjukvården och gymnasiet till en kostnad om c:a 115 milj.
I Finland ligger kommunalskatterna efter man fått statsandelar för sjukvården och gymnasiet i regel på lite över 20 pocent trots att man sköter sjukvården och gymnasiet. Skulle vi på Åland sköta samma saker skulle kommunalskatten ligga en bit över 30 procent. Att då som Centern säga att landskapsregeringen skall lägga reformer om effektivare kommuner på is känns inte rätt. 3 eller 16 kommuner har inget att göra med behörighetsfrågan som nu diskuteras. Det är att direkt vilseleda.
Att nu liggande förslag från Finlands regering att lagstifta om en sänkning av kommunalskatten begränsar de åländska kommunernas möjligheter att uppbära kommunalskatt och att man är inne på åländsk behörighet är rätt klart. Lösningen från landskapsregering och lagting har varit att Åland skall undantas från denna reform eller att få den statliga personbeskattningen överförd till Åland. Hur ett undantag skall gå till verkar ingen riktigt ha någon lösning på, och inte heller konsekvenserna av ett övertagande av beskattningen eller speciellt vad det innebär för gemene ålänning.
Är därför lite förvånad att man satsar allt politiskt krut på dessa lösningar. Man går till JK och det har talats om Europadomstolen och annat.
Är möjligt att Finlands regering genomför reformen med finansiering genom den statliga personbeskattningen, men låter bli att lagstifta om kommunernas beskattning för att få till en likabehandling av alla kommuner i Finland och på Åland. Sedan är det upp till var och en kommun att välja om man vill sänka kommunalskatten eller inte. Då har inte staten formellt varit inne och rört kommunernas rätt att beskatta sig själva. På detta sätt har man förfarit när man förstatligat samfundsskatten, där Åland har lämnat ifrån sig behörighet. Men då har det berört näringarna som finansierar vår välfärd och inte kommunerna som fördelar vår välfärd, vilket förklarar att ingen eller få åländska politiker har brytt sig.
Utgående från ovanstående tycker jag att landskapsregering och lagting i lite större utsträckning hade kunnat titta på alternativa möjligheter med erbjudandet att få klumpsumman höjd med cirka 60–70 milj euro. Detta istället för att låsa fast sig vid en lösning som dessutom spelar självständighetsivrarna i famnen. Kommunerna får idag in cirka 91–92 miljoner på förvärvsinkomstskatten. Om man använde den höjda klumpsumman om 60–70 milj euro och flitpengen till att finansiera dagens kommunala verksamhet åt kommunerna så kunde man ha 0 procent i kommunal förvärvsinkomstskatt. För mig skulle det vara en bra självstyrelsepolitik, särskilt beaktande att revisionen av självstyrelselagen verkar dra ut på tiden
Jörgen Strand
(MSÅ)
