DELA

Inflyttades hembygdsrätt och värnplikt?

Hembygdsrättens relation till det finska medborgarskapet är en aspekt som föranlett den pågående diskussionen om en revidering av självstyrelselagen. Då en av Ålands landskapsregering tillsatt lagtingskommitté år 2009 föreslog ett avskaffande av finskt medborgarskap som en förutsättning för förvärv och innehav av hembygdsrätt motiverades detta bland annat med hänvisning till de ”skyldigheter som följer vid erhållandet av medborgarskap”. En utbredd uppfattning verkar vara att utlänningar som flyttar till Åland kan bli värnpliktiga då de förvärvar finskt medborgarskap. Stämmer det faktiskt? Hur många till Åland inflyttade utlänningar har blivit värnpliktiga i Finland?

Värnplikten omfattar enligt Värnpliktslagens 2 § varje finsk manlig medborgare mellan 18 och 60. Enligt Självstyrelselagens 12 § har dock den som har hembygdsrätt ”rätt att i stället för att fullgöra värnplikt tjänstgöra på motsvarande sätt vid lots- och fyrinrättningen eller i någon annan civilförvaltning”, förutsatt att han flyttat till landskapet innan han fyllt 12. I praktiken har detta betytt att ålänningar är undantagna värnplikten, då rikslag om den alternativa tjänstgöringen aldrig har antagits.

Redan den första självstyrelselagen från 1920 innehöll ett stadgande om ”landskapet Åland inbyggares” skyldighet till tjänst vid lots- och fyrinrättningen. Där specificerades dock att den alternativa tjänstgöringen inte gällde dem som efter sin 12-årsdag flyttat till Åland ”från annan ort i Finland”. Det torde enligt min uppfattning vara möjligt att argumentera att Självstyrelselagens 12 § 3 mom. fortfarande avser endast inflyttade finska medborgare från annan ort i Finland. Med andra ord kunde det gällande rättsläget enligt mig tolkas som att utländska inflyttare till Åland som blir finska medborgare automatiskt befrias från värnplikten då de förvärvar hembygdsrätt.

Jag känner dock till ett fall där en till Åland från utlandet inflyttad person med finskt medborgarskap faktiskt har gjort värnplikt. Det verkar alltså råda viss oklarhet om rättsläget. Vad säger riksdagskandidaterna? Behöver självstyrelselagen ändras på den här punkten?

Heidi Öst