IFK-fotboll som förebild
Idag går det riktigt bra för några kommuner på Åland, medan andra har en befolkningsutveckling som inte är hållbara ur ett ekonomiskt perspektiv. Denna utveckling pågår och kommer att accelerera de närmaste 10–15 åren. Om man låter kommunerna vara som nu så kommer en omfördelning av resurserna att ske från de kommuner som i dag har bra ekonomi till de som inte p.g.a att befolkningsutvecklingen har ekonomi för att sköta sina åtaganden. I förlängningen tappar även de starka kommunerna sin attraktion och utvecklingskraft vilket är dåligt oberoende var du bor på Åland.
Ovanstående faktum kan man välja att se och ha en idé om hur man kan komma tillrätta med, eller välja att blunda och bara titta på nuläget och låtsas som om det regnar. Visst skulle det vara frestande att som boende i Ålands starkaste utvecklingskommun Jomala att kortsiktigt bara se till sig själv. Varför tänka på hela Åland när man bor i en kommun som har fantastiska skolor, daghem, m.m. Som dessutom kan sköta sina investeringar kontant, och välja att ha ett skattöre om 15–16 procent om man så vill, och ingen fastighetsskatt för fast boende.
Min idé har varit att man skulle behålla servicepunkter regionalt runt hela Åland, men effektivisera och avbyråkratisera administrationen och därtill utveckla e-tjänster för att få ner kostnaderna.
Även jag ser nyttan i att människor träffas och det sociala kapitalet är viktigt. Varför skulle jaktlag, körer, idrottsföreningar, Lions, grannsamverkan vid majbrasor, midsommarstänger, och bystädningar försvinna om kommunerna inte administreras som idag. Själv är jag med i en fantastisk bygemenskap och har varit verksam i många föreningar och jakt- och fiskelag men inget har varit beroende av att Åland har 16 kommuner.
Jag delar inte heller analysen i tidningen Åland att IFK:s fotbollsguld skulle vara ett resultat av vår nuvarande kommunstruktur. Istället har man där för länge sen suddat ut gränser, lämnat bytänket och jobbar utifrån hela Åland. Något som istället kunde fungera som förebild i vårt samhällsbygge.
Så för mig ter sig fenomenet att vi skall ha skattefinansierade nämndmöten med av kommunaltjänsteman beredda föredragningslistor för sammanhållningens skull lite väl långsökt.
Dessutom behandlar dessa nämnder i huvudsak lagreglerade eller av andra styrdokument styrda frågor och sådant som kunde vara delegerat till tjänstemän.
Traditionellt har alltid problemen lösts genom att landskapet skjutit till nya pengar, men nu ser vi en ny trend där kommunalskatten sakta stiger, möjligheterna till högre fastighetsskatter drivs politiskt, avgifter höjs och nya avgifter införs, men gud nåde den som funderar över effektivare kommuner.
Jörgen Strand (MSÅ)
